Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1742-09-16
POSTTIDNINGAR • 1742-09-16

Fred mellan Persien och lesgierna – stor divan i Konstantinopel

1742Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel den 14 juli.

Det osmanska hovet har fått underrättelse om att kriget mellan Thamas Kouli Khan och det lesgiska folket har avslutats genom ett fredsfördrag. I fördraget har lesgierna förbundit sig att bistå den persiske schahen med tolvtusen man i alla krig som han vill fortsätta eller inleda, med undantag för krig mot den osmanska Porten. En av schahens generaler ska redan ha gått över floden Charse (Reds. anm.: sannolikt avses floden Kura eller Aras) med en armé på 60 000 man och tagit vägen mot trakten av Derbent.

Under de senaste dagarna har man här hållit stor divan, där paschan Bonneval lämnade in två memorial: det ena till Sveriges bästa och det andra om nödvändigheten av att sända en armé till Banatet av Temesvár. Båda dessa memorial har vunnit storvesirens stöd och bifall, och det har dessutom beslutats att fästningen Belgrad ska sättas i bättre försvarsskick.

Därefter har storvesiren också hållit många överläggningar med den franske ambassadören på plats samt med de svenska och neapolitanska sändebuden.

Bakgrund

Thamas Kouli Khan är det namn under vilket den persiske härskaren Nader Shah först blev känd i Europa. Han återupprättade under en rad fälttåg Persiens militära makt och förde återkommande krig i Kaukasus, bland annat mot lesgierna, ett folk i Dagestan kring staden Derbent vid Kaspiska havet. Ett fredsfördrag som band lesgierna att ställa trupper till schahens förfogande stärkte Persiens position, även om undantaget för krig mot Osmanska riket visar hur känsliga relationerna mellan de två stormakterna var.

Bonneval Pascha, ursprungligen den franske adelsmannen Claude Alexandre de Bonneval, hade gått i osmansk tjänst, konverterat till islam och tagit namnet Ahmed. Han blev en inflytelserik rådgivare vid Höga porten och arbetade för att modernisera den osmanska armén. Att han lade fram ett memorial 'till Sveriges bästa' speglar de diplomatiska kontakterna mellan Sverige och Osmanska riket, två stater som delade Ryssland som gemensam motståndare och som förde förhandlingar om samverkan.

Banatet av Temesvár och fästningen Belgrad var strategiska nyckelområden i gränslandet mellan Osmanska riket och Habsburgmonarkin, som nyligen hade utkämpat krig om just dessa territorier. Beslutet att förstärka Belgrad och sända trupper till Banatet visar att Porten rustade för fortsatta konflikter i regionen, medan storvesirens överläggningar med franska, svenska och neapolitanska diplomater illustrerar Konstantinopels roll som knutpunkt i den europeiska stormaktspolitiken.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter