Tidningssida ur ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE, 1742-08-02
ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE • 1742-08-02

Påven inviger åter den gyllene rosen

1742Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Påven har, enligt de idag utkomna Svenska Post-Tidningarna, åter enligt årlig sed invigt en gyllene ros, dock utan att det ännu är säkert känt vilken högt uppsatt person den ska skänkas till.

En sådan Rosa Aurea, eller gyllene ros, invigdes förr i Rom i kyrkan Santa Croce in Gerusalemme (Jerusalems heliga korskyrka), varvid påven höll ett andaktsfullt tal. På senare tid har påven brukat inviga en sådan ros varje år på fjärde söndagen i fastan, med särskilda ceremonier – närmare upplysningar om detta finns i Ceremoniale Romanum, bok 1, sektion 7.

Efter mässan brukar påven, i sällskap med de närvarande kardinalerna, bära rosen i procession på högtidligt vis, och därefter skänka den till någon kunglig eller furstlig person som vid tillfället vistas i Rom, eller också sända en sådan ros till något utländskt katolskt hov.

När denna sedvänja tog sin början är ovisst. Dock uppger Cencius Camerarius att den iakttogs redan på 1000-talet, under påven Leo IX:s tid. (Reds. anm.: Originaltexten anger "II. Hundrade Årg-talet", vilket sannolikt avser det elfte århundradet, då Leo IX var påve 1049–1054.)

Bakgrund

Den gyllene rosen (Rosa Aurea) är en av den katolska kyrkans äldsta hedersutmärkelser: ett konstfullt smycke av guld, format som en ros eller rosenkvist, som påven årligen välsignar på fjärde söndagen i fastan, kallad Laetare-söndagen. Rosen skänks därefter till kungligheter, furstar, städer eller helgedomar som påven vill hedra, och den blev med tiden ett viktigt diplomatiskt redskap i relationerna mellan påvestolen och Europas katolska hov.

Ceremonin ägde ursprungligen rum i kyrkan Santa Croce in Gerusalemme i Rom, en av stadens sju pilgrimskyrkor, som enligt traditionen grundades av kejsar Konstantins mor Helena och rymmer reliker av det heliga korset. Detaljerna för riten fanns nedtecknade i Ceremoniale Romanum, den handbok som reglerade det påvliga hovets ceremonier.

Cencius Camerarius, som texten hänvisar till, var kardinal och påvlig kammarherre i slutet av 1100-talet och blev senare påve under namnet Honorius III. Hans skrifter är en viktig källa till kunskap om den medeltida kurians seder. Att traditionen med den gyllene rosen går tillbaka åtminstone till påven Leo IX:s tid vid mitten av 1000-talet stöds av flera medeltida källor.

Att svenska tidningar rapporterade om påvliga ceremonier visar hur nyheter från Rom och de katolska hoven spreds till det protestantiska Nordeuropa, ofta via utländska posttidningar, och lästes med både nyfikenhet och distans.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter