POSTTIDNINGAR • 1740-10-09

Franska trupper samlas i Dunkerque inför möjlig aktion

1740Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden▼

Regent

Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt

Sverige då

Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare

Epok

Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket

Samtidigt

Upplysningens idéer sprids över Europa

Historisk karta över Europa — Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Bryssel den 26 september.

De flesta av de franska garnisonstrupper som hittills legat i Flandern har nu brutit upp och är på marsch mot Dunkerque, där ett ansenligt läger ska upprättas. Hela milisen har fått order att hålla sig marschfärdig vid första befallning.

Det rapporteras att flottorna från Toulon och Spanien har satt kurs mot Västindien för att eskortera galjonerna på hemresan.

Slutligen berättas att garnisonen i Dunkerque redan har förstärkts med tolv bataljoner, och att besättningarna i Gravelines, Vioxbergen (Reds. anm.: troligen Bergues, även kallat Sint-Winoksbergen) och Calais likaledes har utökats. Dessutom har order utfärdats om att uppföra vakttorn och fyrbåkar längs kusterna i området.

Bakgrund

Dunkerque var under 1700-talet en av Frankrikes viktigaste hamn- och fästningsstäder vid Engelska kanalen, strategiskt belägen nära gränsen mot de habsburgska Nederländerna (dagens Belgien). Stadens befästningar var en ständig stridsfråga mellan Frankrike och Storbritannien, och truppkoncentrationer där tolkades ofta som förberedelser för en invasion av England eller för krig i Flandern.

Gravelines, Bergues och Calais var närliggande gränsfästningar som tillsammans med Dunkerque bildade en försvarslinje längs den franska kanalkusten. Uppförandet av vakttorn och fyrbåkar längs stränderna tyder på att man förberedde sig för möjliga fientliga landstigningar eller sjöoperationer.

Uppgiften om att flottorna från Toulon och Spanien seglat mot Västindien för att eskortera galjonerna hem speglar den spanska silverhandelns betydelse. De spanska skattegaljonerna, lastade med ädelmetaller från de amerikanska kolonierna, var lockande mål för fientliga flottor och kapare, och behövde därför kraftig eskort på hemresan över Atlanten. Att Frankrike och Spanien samordnade sina flottor pekar på den nära alliansen mellan de båda bourbonska kungarikena.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter