Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1738-10-12
POSTTIDNINGAR • 1738-10-12

Turkiskt anfall mot fästet Ratzka slaget tillbaka

1738Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden▼
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien den 23 september.

En turkisk styrka tillsammans med en skara rövare har nyligen försökt inta fästet Ratzka vid floden Sava, men drevs tillbaka med stora förluster av den befälhavande överstelöjtnanten baron Roth.

Det talas allmänt om att ett stillestånd är på väg mellan den romerske och den turkiske kejsaren. Bland andra goda tecken på en sådan vapenvila uppges paschan av Bosnien, i ett brev till den kroatiske banen, ha berättat att han fått order att dra tillbaka sina trupper från gränsen. Han förmodar att banen kommer att göra detsamma och upphöra med fientligheterna tills vidare.

En del av den turkiska armén står i Valakiet och tycktes nyligen vilja bryta in i Siebenbürgen (Transsylvanien), men har sedan ändrat sina planer. Trots alla goda utsikter till ett återställt vänskapligt förhållande med det turkiska hovet försummas inget på denna sida vad gäller nödvändiga försvarsåtgärder, och förhandlingar pågår nu med kurfursten av Köln om att få några tusen man i kejserlig tjänst.

Den första kolonnen av de bayerska trupperna har i trakten av Osen (Reds. anm.: troligen Ofen, dvs. Buda) blivit angripen av ett stort rövarfölje, som dock till största delen höggs ned.

Här sägs det att republiken Venedig ska ha lovat kejsaren 400 000 dukater till det pågående kriget mot turkarna, utöver en stor penningsumma som kejsaren lär få som lån av kungen av Portugal. De turkiska trupper som hittills stått kring Bender ska ha brutit upp och dragit mot trakten av Otjakov.

Bakgrund

Rapporten från Wien speglar ett av de återkommande krigen mellan det habsburgska kejsardömet och Osmanska riket, som under 1600- och 1700-talen kämpade om kontrollen över Balkan. Gränsen gick till stor del längs floderna Sava och Donau, där befästa gränsorter som det omnämnda Ratzka ständigt utsattes för angrepp av både reguljära turkiska styrkor och irreguljära rövarband.

Flera geografiska namn pekar ut krigsskådeplatsen: Valakiet (dagens södra Rumänien) och Siebenbürgen (Transsylvanien) var omstridda områden, medan Bender och Otjakov låg vid Svarta havets nordkust och berörde även Rysslands konflikt med osmanerna. "Bassan av Bosnien" avser den osmanske paschan, och "banus" var titeln på den habsburgske ståthållaren i Kroatien.

Texten visar också hur dåtidens krig finansierades och bemannades: kejsaren förhandlade om att hyra in soldater från tyska furstendömen som Köln och Bayern, och fick ekonomiskt stöd i form av subsidier och lån från stater som Venedig och Portugal, vilka båda hade intresse av att hålla tillbaka den osmanska expansionen i Medelhavsområdet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter