Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1737-08-29
POSTTIDNINGAR • 1737-08-29

Skepp med 36 000 granater sjunket vid Belgrad

1737Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Belgrad den 5 augusti.

En så häftig storm bröt ut här natten till den 2 denna månad att ett skepp, lastat med 36 000 granater och avsett för den kejserliga armén, gick helt i kvav på redden utanför staden.

Generalfältmarskalken greve Khevenhüller uppges redan blockera fästningen Vidin, vars kapitulation man förväntar sig desto snabbare eftersom anfallet väntas ske inom kort, sedan prins Karl av Lothringen beordrats dit med åtta bataljoner och större delen av artilleriet.

Från Bosnien rapporteras att 12 000 turkar den 2 denna månad tågat med ett stort artilleri mot Šabac, och att en lika stor truppstyrka har uppbådats till Batschna (Reds. anm.: platsen är osäker, möjligen avses trakten Bačka).

Bakgrund

Rapporten härrör från det österrikisk-turkiska kriget 1737–1739, då habsburgska kejsardömet i allians med Ryssland stred mot Osmanska riket på Balkan. Belgrad var vid denna tid i österrikisk hand sedan erövringen 1717 och fungerade som viktig bas för de kejserliga styrkorna vid Donau.

Greve Ludwig Andreas von Khevenhüller var en av kejsardömets mest framstående fältherrar, och prins Karl Alexander av Lothringen, svåger till Maria Teresia, gjorde här sina tidiga militära insatser. Fästningen Vidin vid Donau i nuvarande Bulgarien var en central osmansk stödjepunkt som österrikarna försökte inta.

Kriget gick dock illa för Österrike. Šabac, som nämns i rapporten, ligger vid floden Sava i nuvarande Serbien och var utsatt för osmanska motoffensiver. Vid freden i Belgrad 1739 tvingades Österrike lämna tillbaka Belgrad och norra Serbien till Osmanska riket, en av de större habsburgska motgångarna under 1700-talet.

Denna typ av utrikesrapportering, ofta med flera veckors fördröjning, var stommen i tidens svenska tidningar, där nyheter från krigsskådeplatserna på kontinenten förmedlades via brev och utländska tidningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter