POSTTIDNINGAR • 1736-04-15

Stockholm den 15. Aprilis

1736Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm, den 15 april.

Den svenske konungen Stanisław har haft tjänstemän och officerare med olika ansvarsområden, bland annat Patintrudny som har varit överstelöjtnant vid Lawacheske läns infanteriregemente, överstelöjtnant Wöbreslka, samt löjtnant Hindel vid Hinderekes Bersche kompani. Förste löjtnant Vahlfsgrim har tjänstgjort som löjtnant vid Calmanske läns major Plesckeskas kompani, samt vid major Archelnutska kompani och major Rosthley och kapten Gherinskyshar vid chpalskt Ömundq (Reds. anm.: oklar betydelse).

Kapten Schmidts regemente samt Vantare: Maffear – Hindel, löjtnanterna Ghäd och Spanij är från Lankilia och Gothemonde vid Calmane läns fänika. Kansliet har haft Janql. Wrasps och Faskiere som krigsskribenter. Johan Frant har blivit utmärkt för sitt arbete inom befästningarna vid Ragnia Conturientz. De senaste dagarna har även chpalisareferet, med kaptens titel, nämnts under en period (Reds. anm.: oklar innebörd).

Bakgrund

Polsk-svenska krig och unionskonflikter innebar att den svenska kungamakten, under ledning av Stanisław Leszczyński, organiserade administrativa och militära ledare för förvaltning och försvar i olika regioner. Flera av de nämnda personerna var officerare och ämbetsmän med ansvar för infanteriregementen, kompanier och administrativa uppgifter i polska eller svenska territorier på kontinenten under en orolig period med maktstrider och försvarsarbete.

De nämnda geografiska områdena och titlarna avspeglar den dåvarande administrativa och militära indelningen, där regementen och kompaniers ledare rapporterade till det centrala kansliet. Befästningsarbeten var viktiga för att försvara strategiska städer och områden som ofta angrips under denna tid av krig och oroligheter. Makar och personer som nämns tillhör sannolikt den tidens polska och svenska militärledning, ibland med svårtolkade eller lokaliserade namn på grund av samtidens stavning och transkriptioner.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter