ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE • 1736-04-09

Förtterligare Fortsättning om Demanter

1736Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Fortsättning om diamanter.

När det gäller diamanters tjocklek eller höjd görs stor skillnad mellan rosenstenar och briljanter. Ju högre en idealsten, eller briljant, är, desto högre värderas den. Hos båda dessa slipningar syns bara ungefär halva stenen ovanför infattningen, medan den andra halvan är dold i guldet eller silvret.

Halvrunda rosenstenar är infattade ungefär hälften så djupt som de är höga ovanför infattningen, och tunna rosenstenar sitter bara något djupare än en vanlig rosensten. En vanlig rosensten syns nästan i sin helhet ovanför en mycket smal och fin infattning.

En korrekt slipad rosensten bör enligt vissa inte vara tunnare än en fjärdedel av stenens diameter vid basen. Om den är lägre, förlorar den sin lyster och ser snarare mörk ut. En sådan sten har då heller inte sin rätta skönhet, om höjden är mindre än hälften av omkretsen. Detta fel förekommer mindre ofta hos de så kallade brabantiskt slipade stenarna, som på grund av sin överdrivna tjocklek inte har samma glans som en välproportionerad och välslipad holländsk rosensten.

Förutom dessa egenskaper är det allra viktigaste hos en diamant dess vita färg, eller klara lyster, vilket bör vara (Reds. anm.: den sista meningen är avbruten i originaltexten).

Bakgrund

Diamanter har länge varit eftertraktade smyckesstenar i Europa, och under denna period utvecklades särskilda slipningstekniker för att förbättra deras glans och värde. 'Rosensten' och 'briljant' syftar på två olika slipningar; rosenstenen har en kupolformad ovansida med platta undersidor, medan briljantslipningen blev populär för sin många fasetter som ger extra lyster.

Skillnaden i värde mellan olika slipningar och proportioner var viktig i samtida smyckestillverkning, och expertkunskap om detta återfinns ofta i äldre tidningar och handböcker för guldsmeder och juvelerare. Brabantiskt och holländskt hänvisar här till geografiska skolor inom slipkonsten, där holländska slipare ansågs särskilt skickliga. Guldsmeder fäste också särskild vikt vid diamantens "vita vatten", det vill säga hur klar och färglös stenen uppfattades; detta betraktades som ett tecken på hög kvalitet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter