Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1735-09-01
POSTTIDNINGAR • 1735-09-01

Mirandola gör motstånd medan Mantua spärras av spanjorerna

1735Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Castiglione den 2 augusti.

Om de spanska trupperna hade gått med på den kapitulation som den kejserlige kommendanten i Mirandola erbjudit, hade fästningen redan varit övertagen. Men eftersom spanjorerna avser att ta garnisonens manskap till fånga, fortsätter kommendanten att göra motstånd. Spanjorernas anlagda belägringsverk har därför flera gånger skjutits ned och deras anfall slagits tillbaka, så att de knappast lär kunna inta fästningen före månadens slut.

Med hänsyn till den förstärkning som de kejserliga trupperna fått i Tyrolen väntas den franska armé som är på väg dit, under marskalk Noailles befäl, snart bryta upp.

Samtidigt härjar en sjukdom bland de kejserliga trupperna, även i Mantua, vars garnison numera inte beräknas uppgå till mer än 4 000 man. Öppnandet av löpgravarna framför den fästningen väntar endast på att det grova artilleriet ska anlända från Neapel och Sicilien. Staden blir dock allt hårdare avspärrad av spanjorerna, och ingen tillåts föra in några livsmedel.

Bakgrund

Rapporten skildrar krigshändelser i norra Italien under en av 1700-talets stormaktskonflikter, där spanska och franska styrkor stred mot den österrikiske kejsarens trupper om kontrollen över italienska territorier. Norra Italien, med fästningsstäder som Mirandola och Mantua, var ett återkommande slagfält i kampen mellan huset Habsburg och de bourbonska makterna Frankrike och Spanien.

Mirandola var en liten men strategiskt viktig fästningsstad nära Modena. Mantua, omgiven av sjöar och sumpmarker, räknades som en av Italiens starkaste fästningar och var nyckeln till habsburgskt herravälde i Lombardiet. En belägring inleddes normalt med att angriparen grävde löpgravar fram mot murarna, men detta krävde tungt belägringsartilleri – här väntat från Neapel och Sicilien, som kontrollerades av bourbonska styrkor.

Marskalk Noailles var en av Frankrikes främsta militära befälhavare. Adrien Maurice de Noailles tjänstgjorde under lång tid i franska armén och ledde bland annat operationer mot habsburgska styrkor. Uppgiften att den franska armén väntades bryta upp mot Tyrolen hänger samman med att kejsarens förstärkningar därifrån hotade de fransk-spanska ställningarna i Norditalien.

Sjukdomar var vid denna tid ofta ett större hot mot arméer än själva striderna; trångboddhet, dålig hygien och brist på förnödenheter i belägrade städer ledde regelbundet till epidemier som decimerade garnisonerna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter