POSTTIDNINGAR • 1730-09-28

Ärkebiskop Steuchius jordfäst i Uppsala

1730Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden▼

Regent

Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt

Sverige då

Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare

Epok

Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket

Samtidigt

Upplysningens idéer sprids över Europa

Historisk karta över Europa — Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Uppsala den 18 september.

I går jordfästes den salige ärkebiskopen, doktor Matthias Steuchius, som avled vid 86 års ålder, inför en folkrik församling. Vid begravningen närvarade, förutom flera av den avlidne ärkebiskopens anhöriga, även hans excellens, Kungl. Maj:ts och rikets råd, den högvälborne baronen Joachim von Düben från Stockholm.

Likpredikan hölls, med stor uppskattning, gudfruktighet och uppbyggelse, av kyrkoherden i S:ta Clara församling i Stockholm, magister Jöran Nordberg, vars tjänst den avlidne själv hade önskat.

I dag har dessutom professorn och doktorn Celsius hållit ett mycket vackert och väl författat latinskt minnestal till ärkebiskopens ära i Gustavianums stora hörsal, ackompanjerat av sorgemusik och inför en stor skara av den studerande ungdomen.

Bakgrund

Matthias Steuchius var ärkebiskop i Uppsala och därmed Svenska kyrkans främste företrädare. Han hade tidigare varit biskop i Lund och professor vid Uppsala universitet, och tillhörde en inflytelserik prästsläkt. Ärkebiskopens begravning var en betydande offentlig händelse som samlade både kyrkans folk, akademin och representanter för rikets högsta styrelse.

Jöran Nordberg, som höll likpredikan, var kyrkoherde i S:ta Clara församling i Stockholm och en av tidens mest kända predikanter; han är i eftervärlden framför allt ihågkommen som Karl XII:s levnadstecknare. Att den avlidne själv hade önskat Nordbergs medverkan visar dennes höga anseende.

Joachim von Düben var riksråd, det vill säga medlem av rikets högsta styrande organ under frihetstiden, och hans närvaro underströk begravningens officiella tyngd. Det latinska minnestalet, en så kallad parentation, hölls av professor Celsius vid Uppsala universitet i Gustavianums stora hörsal – universitetets huvudbyggnad vid denna tid. Sådana akademiska sorgehögtider med tal på latin och sorgemusik var ett vedertaget sätt att hedra framstående lärda och kyrkomän.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter