Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1729-09-29
POSTTIDNINGAR • 1729-09-29

Sultanen svårt sjuk – strid om tronföljden i Konstantinopel

1729Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden▼
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Rapport från Konstantinopel den 15 juli.

Den turkiske kejsaren (sultanen) har på nytt blivit mycket svårt sjuk, och det går inte att få några säkra uppgifter om hans verkliga tillstånd. Det enda man vet är att han vistas vid ett av sina lustslott här i trakten.

För några dagar sedan kallade han till sig sin äldste prins och överlämnade en skriftlig instruktion om hur denne bör agera när han bestiger tronen. Det är dock mycket osäkert om den äldste prinsen verkligen kommer att bli härskare, eftersom janitsjarerna, som ivrigt längtar efter krig, hellre vill se den andre prinsen som kejsare. Denne tycks vara född för vapen och älskar därför officerare och soldater. Dessutom är han mycket barmhärtig mot de fattiga och delar ut rikliga allmosor till dem.

Eftersom storvesiren känner till denne prins framstående egenskaper gör han allt för att vinna hans gunst, vilket han dock ännu inte lyckats med, av det skälet att storvesiren är fredligt sinnad, anstränger sig för att bevara freden varaktigt och endast sparsamt belönar officerarna och janitsjarerna. (Reds. anm.: ordet "släkt" i originalet tolkas här som "slätt", det vill säga dåligt eller sparsamt.)

Vid våra gränser, i synnerhet mot Ungern, byggs kaserner för flera tusen man, så att man i största hast ska kunna ställa en ansenlig krigsmakt på benen.

Bakgrund

Konstantinopel, dagens Istanbul, var huvudstad i Osmanska riket, en av tidens stormakter som sträckte sig över stora delar av Sydosteuropa, Mellanöstern och Nordafrika. Sultanen, i europeisk press ofta kallad den turkiske kejsaren, styrde riket med hjälp av storvesiren, den högste ämbetsmannen och närmast en regeringschef.

Janitsjarerna var sultanens elitinfanteri och en mäktig politisk kraft i riket. De kunde i praktiken påverka tronföljden och avsatte vid flera tillfällen sultaner som inte tillgodosåg deras intressen, inte minst genom krig som gav sold, byte och befordran. Att de föredrog en krigisk prins framför den fredligt sinnade storvesirens linje var därför ett allvarligt maktpolitiskt spänningsmoment.

Ungern var under lång tid en frontlinje mellan Osmanska riket och den habsburgska monarkin i Wien. Uppgiften om kasernbyggen vid gränsen mot Ungern speglar den ständiga militära beredskapen i detta gränsområde, där krig och fredsperioder avlöste varandra under 1600- och 1700-talen.

Europeiska tidningar publicerade regelbundet korrespondenser från Konstantinopel, ofta med veckor eller månaders fördröjning, och ryktena om sultanens hälsa och hovets intriger var återkommande stoff eftersom ett tronskifte kunde förändra hela den europeiska maktbalansen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter