Rapport från Konstantinopel den 15 juli.
Den turkiske kejsaren (sultanen) har på nytt blivit mycket svårt sjuk, och det går inte att få några säkra uppgifter om hans verkliga tillstånd. Det enda man vet är att han vistas vid ett av sina lustslott här i trakten.
För några dagar sedan kallade han till sig sin äldste prins och överlämnade en skriftlig instruktion om hur denne bör agera när han bestiger tronen. Det är dock mycket osäkert om den äldste prinsen verkligen kommer att bli härskare, eftersom janitsjarerna, som ivrigt längtar efter krig, hellre vill se den andre prinsen som kejsare. Denne tycks vara född för vapen och älskar därför officerare och soldater. Dessutom är han mycket barmhärtig mot de fattiga och delar ut rikliga allmosor till dem.
Eftersom storvesiren känner till denne prins framstående egenskaper gör han allt för att vinna hans gunst, vilket han dock ännu inte lyckats med, av det skälet att storvesiren är fredligt sinnad, anstränger sig för att bevara freden varaktigt och endast sparsamt belönar officerarna och janitsjarerna. (Reds. anm.: ordet "släkt" i originalet tolkas här som "slätt", det vill säga dåligt eller sparsamt.)
Vid våra gränser, i synnerhet mot Ungern, byggs kaserner för flera tusen man, så att man i största hast ska kunna ställa en ansenlig krigsmakt på benen.
Ett annat ifrån Constantinopel af den 15. Julii.
Turckiske Kåysaren är på nytt blefwen mycket illa siuk, och kan man eij få erfahra något wist, om deß rätta tilstånd, så mycket wet man allenast, at han befinner sig wid ett af deß här i negden warande lust-hus: för några dagar sedan har han för sig kallat sin äldsta Printz, och tilstält honom en skriftelig Instruction, huru han bör förhålla sig, når han kommer på thron; men det är mycket owist, om denne äldste Printz kommer at bestiga thron, efter som Janitzscharerne, hwilka mycket långta efter Krig, wela gärna hafwa den andra Printzen til Kåysare, hwilken tyckes wara född til Wapn, hwarföre han ock mycket älskar Officerare och Soldater: deßutan är han mycket miskundsam emot de fattige och utdelar åt dem rikelige Almosor: nu som Stor-Vezieren känner denne Printzes förtreffelige Qualiteter, så anwänder han al flit til at winna deß gunst, hwilcket ändemåhl han eij ännu kunnat ernå, af orsak at han är benägen til fred, och bemödar sig at behålla den beständigt, samt släkt belönar Officerarne och Janitzscharerne. Wid wåra gräntzer, och i synnerhet emot Ungern, upbyggas Caserner för några 1000. Man, på det man i största hast må kunna hafwa en ansehnlig Krigsmackt på benen.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›