Wien den 19 juni.
Det antas att det kejserliga hovet kommer att uppehålla sig i Graz i omkring sju veckor, och att kejsaren därefter ska bege sig till hamnstäderna Trieste och Fiume. Prins Emanuel av Savojen väntas göra Hans Majestät sällskap för att bese dessa hamnar, vars motsvarighet knappast lär finnas vid Adriatiska havet.
Vad gäller lantdagen i Ungern uppges att det bland annat diskuteras att en del av Ungern – nämligen Pressburg, Ödenburg och de kringliggande orterna ända fram till Raab – ska överföras till Österrike.
Lantdagen väntas pågå under lång tid, i synnerhet som ständerna inte anser sig kunna betala 450 000 gulden mer i skatter eller som frivillig gåva än vad som är brukligt. Från hovets sida önskar man därför få en fullständig förteckning över alla lantegendomar, hus och gårdar i hela kungariket Ungern, så att allt därefter ska kunna taxeras och sättas på en fast och bestämd grund.
Wien den 19 Junii.
Det förmenes, at Kåyserlige Hofwet torde i 7 weckor uppehålla sig uti Grätz, och at Kåysaren sedan lårer begifwa sig til hamnarne Triest och Fiume, samt at Printzen Emanuel af Savoyen lårer giöra hans May:t sölje, til at bese berörde hamnar, hwars lijke nåppeligen lårer finnas wid Adriatiske Hafwet. Hwad landdagen uti Ungern widkommer, så förmåles, at der ibland annat, år på tapet, det ett stycke land af Ungern, nembl. Presburg, Edenburg och de deromkring liggande orter, ånda til Raab, skola dragas til Österrijke. Berörde Landdagtor de wahra en lång tijd; hålst som Ståenderne ey finna sig i stånd, at gifwa 450 tusende gylden mera i utlagor, eller til friwillig gåfwa, ån som wanligit år, hwarföre på Hofwets wågnar åstundas, at få en fulkomblig beskrifning, på alla landtgods, hus och gårdar uti hela Konungarijket Ungern, på det alt derefter må kunna taxeras och såttas på en wiß fot
Bakgrund
Rapporten kommer från Wien, huvudstad i det habsburgska väldet, och speglar spänningarna mellan det kejserliga hovet och de ungerska ständerna. Habsburgarna styrde vid denna tid över både de österrikiska arvländerna och kungariket Ungern, men Ungern hade en egen ständerförsamling, lantdagen, som traditionellt sammanträdde i Pressburg (dagens Bratislava). Lantdagen måste godkänna skatter och bidrag, vilket ofta ledde till utdragna förhandlingar med hovet i Wien.
De orter som nämns är Pressburg (Bratislava i dagens Slovakien), Ödenburg (Sopron i dagens Ungern) och Raab (Győr i Ungern). Förslaget att överföra dessa västungerska områden till Österrike skulle ha inneburit en betydande förskjutning av gränsen mellan de habsburgska länderna och väckte naturligt motstånd bland de ungerska ständerna.
Trieste och Fiume (dagens Rijeka i Kroatien) var habsburgska väldets viktigaste hamnar vid Adriatiska havet och centrala för monarkins ambitioner att utveckla sjöhandeln. Att kejsaren personligen skulle besöka dem vittnar om hamnarnas strategiska och ekonomiska betydelse.
Prins Emanuel av Savojen tillhörde den savojiska furstesläkten, som hade nära band till det habsburgska hovet – mest känd är fältherren Eugen av Savojen, som tjänade kejsaren under lång tid. (Reds. anm.: Det framgår inte av texten exakt vilken kejsare eller vilket år som avses.)
Kravet på en fullständig förteckning över Ungerns egendomar för beskattning var ett led i hovets strävan att effektivisera skatteuppbörden och stärka centralmakten – en politik som återkommande skapade konflikt med den ungerska adeln, som slog vakt om sina privilegier och sin skattefrihet.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
