POSTTIDNINGAR • 1728-07-01

Storvesir öppnar boktryckeri i Konstantinopel trots muftins motstånd

1728Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden▼

Regent

Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt

Sverige då

Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare

Epok

Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket

Samtidigt

Upplysningens idéer sprids över Europa

Historisk karta över Europa — Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel den 2 maj.

Det boktryckeri som storvesiren har låtit upprätta i seraljen är nu nästan helt färdigt. Vår ungdom visar stort intresse för det: 36 lärgossar arbetar redan i tryckeriet under ledning av åtta mästare, vilka till största delen är infödda greker men samtidigt behärskar landets språk fullständigt. De har låtit överlämna flera prov på sina tryck, på grekiska, arabiska och turkiska, till sultanens förnämsta tjänare, vilka tagit emot dem mycket välvilligt. Detta trots hotelser från muftin, som häftigt dundrar mot denna nyhet, även om han inte kan finna något förbud mot den i Koranen.

Muftin påstår att denna inrättning är ett Guds straff som kan skada undersåtarna lika svårt som själva pesten. Men det sägs att storvesiren har låtit meddela muftin att han kan komma att avsättas om han inte upphör med sådant tal.

De senaste underrättelserna från Persien bekräftar att oroligheterna där dagligen tilltar. Det tilläggs att det har talats om att prins Thamas — som med några trupper ur sitt anhang velat tränga sig in i riket — skulle ha tillfångatagits av prinsen av Kandahar, vilken beslutat att halshugga honom och därefter inta hans landområden.

Man väntar snart bekräftelse på dessa nyheter, för att kunna få veta hur det har gått med den unge prinsen. Det tycks nämligen som att hans död skulle vara det främsta medlet för att hejda det inbördeskrig som nästan ödelagt hela Persien.

Det försäkras att Eschreff kommer att sända hit en ny ambassad i angelägna ärenden.

Bakgrund

Rapporten kommer från Konstantinopel, huvudstad i det osmanska riket och sätet för sultanen. Seraljen syftar på Topkapipalatset, sultanens residens och administrativa centrum. Storvesiren var rikets ledande minister och den som i praktiken skötte statsstyret på sultanens vägnar.

Det boktryckeri som beskrivs är sannolikt det tryckeri som Ibrahim Müteferrika grundade i Konstantinopel, det första som tryckte böcker på osmansk turkiska med arabiska bokstäver. Införandet av tryckkonsten mötte motstånd från delar av det religiösa etablissemanget. Muftin var rikets högsta religiösa auktoritet, och hans invändningar speglar den spänning mellan tradition och nymodighet som präglade tidens osmanska samhälle. Notabelt är att texten framhåller att muftin inte kunde stödja sitt motstånd med något uttryckligt förbud i Koranen.

Den persiska delen av rapporten rör det kaos som följde efter det safavidiska rikets fall. Afghanska styrkor från Kandahar hade erövrat delar av Persien, och maktkampen mellan olika tronpretendenter var intensiv. Prins Thamas åsyftar Tahmasp, en safavidisk tronarvinge som försökte återta makten. Eschreff är Ashraf Hotak, den afghanske härskare som vid denna tid kontrollerade stora delar av Persien.

Det inbördeskrig som nämns återspeglar en period av svåra strider och maktvakuum i Persien, där både inhemska och utländska aktörer, inklusive osmanerna, sökte utnyttja läget. Rapporten om utbytta ambassader visar på det diplomatiska spelet mellan det osmanska riket och de stridande parterna i Persien.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter