Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1727-07-03
POSTTIDNINGAR • 1727-07-03

Turkisk aga i högtidlig audiens hos kungen

1727Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm den 3 juli.

I förrgår lät Hans Majestät utnämna dagen för den turkiske agans audiens, som ägde rum här i staden på det kungliga palatset, på följande sätt:

I den stora rundeln, som utgjorde audiensrummet, stod den kungliga silverstolen där Hans Majestät satt under audiensen, med hatten på huvudet.

Deras excellenser herrarna riksråden stod på båda sidor bredvid Hans Majestät, och en del av generaliteten tillsammans med flera förnäma ståndspersoner, både i detta rum och i den andra salen som agan passerade genom.

Den som bar fram brevet lämnade ifrån sig det när han steg av hästen, efter att först ha lyft det mot sin panna och kysst det. Därefter tog han tillbaka det från den som under tiden hade hållit det.

På platsen framför kyrkan stod en bataljon av gardet uppställd på båda sidor, och bron var bevakad med vakt för att hålla undan vagnar och allmänhet.

Klockan 11 på förmiddagen for introduktören och sekreteraren Soldan med fyra av Hans Majestäts vagnar till agans hus vid Södermalmstorg för att hämta honom och hans följe. Två vagnar var förspända med sex hästar och två med ett par hästar. Framför vagnarna red två hingstryttare, och efter dem följde de två vagnar som var förspända med ett par hästar, i vilka agans följe tillsammans med translatorn Savari satt. Därefter fördes två av Hans Majestäts handhästar för agan, och närmast framför den vagn som var förspänd med sex hästar följde vagnen där den turkiske agan själv satt längst bak, medan introduktören och sekreteraren Soldan satt mitt emot honom. Åtta av Hans Majestäts lakejer gick omkring agans (Reds. anm.: texten avbryts här)

Bakgrund

En aga var en högre osmansk ämbetsman eller militär befälhavare. Att en sådan sändebud togs emot vid det svenska hovet vittnar om de diplomatiska kontakter som fanns mellan Sverige och Osmanska riket under det tidiga 1700-talet. Dessa förbindelser hade fördjupats sedan Karl XII:s vistelse i det osmanska Bender efter nederlaget vid Poltava 1709, och Osmanska riket kom att spela en viktig roll som stormakt med gemensamma intressen mot Ryssland.

Audiensen ägde rum på det kungliga palatset i Stockholm. Vid tiden var det gamla slottet Tre Kronor Sveriges kungliga residens, innan det förstördes i branden 1697. Efter branden bodde hovet i provisoriska lokaler medan det nuvarande Stockholms slott byggdes upp. Den beskrivna audiensrundeln och kyrkan i närheten hör till detta miljösammanhang.

Ceremonin som beskrivs följer tidens strikta hovprotokoll. Sändebudet färdades med kungliga vagnar från agans bostad vid Södermalmstorg, eskorterat av hingstryttare, handhästar och lakejer. Bataljonen ur gardet och vakthållningen på bron understryker den vikt man lade vid mottagandet av utländska sändebud.

De nämnda funktionärerna speglar den byråkrati som omgav diplomatin. Introduktören ansvarade för att formellt föra fram sändebudet, sekreteraren Soldan skötte det administrativa, och translatorn Savari verkade som tolk mellan de olika språken. Det högtidliga överlämnandet av brevet, med att lyfta det mot pannan och kyssa det, var en osmansk sedvänja som uttryckte respekt för avsändaren.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter