POSTTIDNINGAR • 1727-06-26

Turkiskt sändebud mottaget av greve Horn i Stockholm

1727Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm den 26 juni.

Den aga, eller minister, som den turkiske kejsaren har skickat hit från Konstantinopel anlände för några dagar sedan. Den 20 denna månad hade han audiens hos Hans Excellens riksrådet och presidenten, den högvälborne herr greve Arvid Horn. Audiensen gick till på följande sätt:

Kungliga sekreteraren Soldan begav sig strax efter middagen till nämnda aga för att föra honom till audiensen. Två av Hans Excellens vagnar skickades dit. I de två första, med ett par hästar för vardera, satt hans marskalk och kavaljerer tillsammans med den svenske tolken, som lämnade högsätet åt dem. I den tredje vagnen, med tre par hästar, satt agan, med sekreteraren Soldan mitt emot honom. Runt vagnen gick på båda sidor en underofficer ur gardet med åtta man, samt Hans Excellens löpare och lakejer, liksom agans betjänter.

På Hans Excellens gård stod en löjtnant ur gardet med 48 man, förutom posterna inne i huset, vilket gjorde 60 man sammanlagt. Dessa gick i gevär vid agans ankomst. Vid trappan togs han emot av två kanslister från det kungliga kansliet, och uppe i förstugan av Hans Excellens sekreterare och en kavaljer.

Hans Excellens tog emot honom stående i audiensrummet och satte sig sedan i en länstol, mitt emot vilken en mindre stol hade ställts åt agan. I audiensrummet befann sig några av det kungliga kansliets ledamöter och flera kavaljerer. Agans tal var helt kort och bestod endast av artighetsfraser och hälsningar, och han överlämnade brev från storvesiren. Efter audiensen fördes agan tillbaka på samma sätt som han hade kommit.

Bakgrund

Sverige och det Osmanska riket hade under tidigt 1700-tal en strategisk relation, delvis sprungen ur Karl XII:s vistelse i osmanska Bender efter nederlaget vid Poltava 1709. De diplomatiska kontakterna mellan Stockholm och Konstantinopel (dagens Istanbul) fortsatte att vara av betydelse, då båda makterna såg Ryssland som en gemensam motståndare.

Den aga som omnämns var ett osmanskt sändebud. Titeln "aga" användes inom det osmanska riket för militära befäl och högre ämbetsmän. Storvesiren, vars brev sändebudet överlämnade, var rikets främste minister och ledde i praktiken regeringen under sultanen.

Arvid Horn (1664–1742) var en av den så kallade frihetstidens mest inflytelserika svenska statsmän. Som riksråd, kanslipresident och ledande gestalt inom partiet "mössorna" förde han en försiktig och fredsinriktad utrikespolitik. Att han personligen tog emot det osmanska sändebudet visar vilken vikt man fäste vid förbindelserna med Konstantinopel.

Den detaljerade beskrivningen av ceremonin – vagnar, beväpnat gardesfölje, mottagande av kanslister och sekreterare – speglar den ceremoniella diplomati som präglade tidens internationella umgänge. Sådana protokoll var noga reglerade och fungerade som ett uttryck för respekt och rang mellan de bägge staterna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter