Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1712-09-02
POSTTIDNINGAR • 1712-09-02

Svenska flottan jagar danska flottan från Bornholm mot Køge

1712Karl XII · Stormaktstidens slutskede · Stora nordiska kriget
Regent
Karl XII — kung vid 15 års ålder 1697
Sverige då
Stora nordiska kriget från 1700 — segern vid Narva, nederlaget vid Poltava 1709, kungen stupar 1718
Epok
Stormaktstidens slutskede — kriget tömmer landet på män och pengar
Samtidigt
Spanska tronföljdskriget 1701–1714 pågår i Västeuropa
Historisk karta över Europa
Europa 1700 — stora nordiska kriget bryter ut · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm den 2 september.

Eftersom utrikesposten har uteblivit finns för tillfället inget att berätta från utlandet. Däremot har brev anlänt från Kungl. Maj:ts örlogsflotta, som ligger för ankar vid Møn, daterade den 25 augusti. Enligt breven löpte flottan ut från Karlskrona den 23 augusti klockan 8 på morgonen med god vind och nådde i gryningen den 24 augusti fram till Bornholm, där den danska flottan låg på vänstra sidan.

Så snart danskarna genom utskickade brandvakter, liksom genom varningar från land, fick kännedom om vår flottas ankomst, ställde de upp sig i slagordning och uppträdde till en början som om de tänkte hålla stånd och invänta oss. Men när den danske amiralen såg att de våra ryckte an mot honom i god ordning, flydde han genast med all kraft med sammanlagt 22 segelfartyg, däribland 14 stora örlogsskepp och i övrigt fregatter och andra fartyg, med två amiraler, två viceamiraler och tre kommendörer.

De våra satte alla segel till och försökte komma ikapp, och jakten pågick hela dagen. Men eftersom fienden hade två till tre mils försprång kunde de inte hinna upp honom. Endast fyra eller fem av de minsta och snabbast seglande skeppen hann mot kvällen fram till fienden och angrep honom med berömvärd iver, i avsikt att uppehålla honom tills hela flottan kunde hinna ifatt. Trots att en del av fiendens skepp besvarade elden med några bredsidor mot våra angripande skepp fortsatte han likväl sin flykt, förbi Møn i riktning mot Køge bukt. När den mörka natten föll gick flottan till ankars vid Møn, några mil därifrån.

Under detta angrepp erövrade kapten Carl Wachtmeister – inför ögonen på den danske viceamiralen Ritze och tätt intill dennes stora skepp Fridericus IV – ett av danskarnas hospitalsskepp, kallat Carlshamns slott (Reds. anm.: namnet återges så i originalet), med en löjtnant och 40 meniga ombord. Dessutom tog kapten Spalding med fregatten Pelikanen en av deras galjoter, som hade använts för att föra livsmedel och förfriskningar till amiralen.

Den svenska flottan lättade ankar igen den 25 augusti och fortsatte efter fienden mot Køge bukt för att angripa honom där. Men brev från Malmö daterade den 28 augusti berättar att man där i måndags, mellan klockan 4 och 7 på eftermiddagen, sett den danska flottan komma seglande och lägga sig under Dragør och Köpenhamn, där den sedan har legat kvar. Vår flotta har förföljt den, så att de främsta skeppen kommit fienden så nära att avståndet inte varit mer än en halv mil, varpå de våra med kanonskott gett tecken och lösen att hålla stånd. (Reds. anm.: texten avbryts här i originalet.)

Bakgrund

Rapporten skildrar en sjömilitär kraftmätning mellan Sverige och Danmark i södra Östersjön, med all sannolikhet under det stora nordiska kriget (1700–1721), då de båda länderna upprepade gånger drabbade samman till sjöss. Det danska flaggskeppet Fridericus IV var uppkallat efter den danske kungen Fredrik IV, som regerade under hela kriget.

Karlskrona, varifrån den svenska flottan löpte ut, hade grundats 1680 som svenska flottans nya huvudbas, strategiskt placerad i Blekinge nära de danska farvattnen. Bornholm, Møn, Dragør och Køge bukt ligger alla längs den danska kusten söder och öster om Köpenhamn – klassiska operationsområden för dansk-svenska sjökrig, där bland annat slaget i Køge bukt utkämpades vid flera tillfällen.

Att den danska flottan drog sig undan till skydd under Köpenhamns och Dragørs befästningar var en vanlig taktik: där kunde landbatterier ge understöd och den överlägsna eller mer stridsvilliga motståndaren tvingades avbryta förföljandet. Namnet Wachtmeister var vid denna tid starkt förknippat med svenska flottan – släkten gav Sverige flera framstående sjöofficerare, däribland generalamiralen Hans Wachtmeister som byggde upp Karlskronaflottan.

Tidens tidningar byggde på brev från fältet och från städer som Malmö, vilket förklarar de exakta hänvisningarna till brevens datum. Rapporteringen är tydligt partisk för den svenska sidan, vilket var normalt i den tidens officiella nyhetsförmedling.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter