Wien den 18 juni.
I förrgår tog den romerske kungen och drottningen avsked av kejsaren, och klockan sju på kvällen begav de sig med hela sitt följe iväg på resan mot Rhen. Natten tillbringade de i Stockerau. Resan är planerad så att de den 21:a ska kunna vara i Prag, där de endast tänker stanna två dagar, för att sedan fortsätta med postskjuts vidare mot Eger och Heidelberg.
I går offentliggjordes här krigsförklaringen mot Frankrike under pukor och trumpeter.
Prins Ludvig av Baden har genom ett ilbud meddelat att Landau visserligen är väl försett med proviant, men att garnisonen är mycket svag.
Wien den 18 Junii.
Förrgårs har Rom. Konungen och Drotningen tagit affked af Keysaren / och sedan Kl. 7. om afftonen med heela deras föllie begifwit sig på Reesan åth Rheinströmmen / sampt om Natten legat i Stockerau / warandes Reesan så inrättad / at de den 21 kunne wara i Prag / hwarest de allenast 2 dagar wille dröya / och sedan wiidare per posta förfoga sig åth Eger / och Heydelberg. I går blef här Krigs Förklaringen emot Franckrijke med Pukor och Trompetter publicerat. Printz Lovis af Baden hafwer genom en Expreß berättat att Landau fuller wore med Proviant noga försedt / men at Guarnisonen wore mycket swag.
Bakgrund
Rapporten kommer från Wien, huvudstad i det habsburgska riket och säte för den tysk-romerske kejsaren. Den "romerske kungen" som nämns är kejsarens son och utsedde efterträdare – titeln romersk kung bars av den som valts till kommande tysk-romersk kejsare. Att kungaparet reste mot Rhen tyder på att tronföljaren personligen skulle delta i fälttåget mot Frankrike, vilket var ett sätt att stärka den habsburgska krigsinsatsens prestige.
Händelsen utspelar sig i samband med den stora europeiska konflikten mellan Habsburg och det franska kungadömet under Ludvig XIV. Krigsförklaringen mot Frankrike, som högtidligt kungjordes i Wien med pukor och trumpeter, markerade den officiella inledningen på kejsardömets deltagande i kriget. Konflikten kretsade i hög grad kring kontrollen över Rhenområdet och de strategiska fästningarna där.
Prins Ludvig av Baden, känd som "Türkenlouis" efter sina framgångar i krigen mot Osmanska riket, var en av kejsarens främsta fältherrar och ledde de kejserliga trupperna vid Rhenfronten. Landau, en starkt befäst stad i Pfalz, var i franska händer och blev ett viktigt mål för de kejserliga styrkorna. Uppgiften om att fästningen var välförsedd med proviant men hade en svag garnison var värdefull militär underrättelse inför en belägring.
Resvägen som beskrivs – via Stockerau norr om Wien, vidare till Prag och sedan Eger (dagens Cheb i Tjeckien) och Heidelberg – följde de vanliga huvudvägarna genom de habsburgska arvländerna mot krigsskådeplatsen vid Rhen.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
