POSTTIDNINGAR • 1692-02-15

Jagalia Hufwudstaden i Croatien den 10. Januarii

1692Karl XI · Karolinska enväldet · Ludvig XIV:s Frankrike
Regent
Karl XI — enväldig kung sedan 1680
Sverige då
Enväldet införs · reduktionen drar in adelns gods till kronan · indelningsverket byggs upp
Epok
Karolinska enväldet — stark kungamakt, fred och återuppbyggnad
Samtidigt
Ludvig XIV:s krig och hovet i Versailles präglar Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1650 — Sverige som stormakt efter westfaliska freden · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Jagalia, Kroatiens huvudstad, den 10 januari. För några dagar sedan marscherade 1 200 kroatiska och kejserliga soldater som varit placerade vid Novi mot staden Maidon. Tidigt en morgon intog, plundrade och brände de ner staden. De fick även tag på byte samt tog 40 till 50 män av olika bakgrund till fånga. Strax därefter förstörde de ett turkiskt krutförråd där en stor mängd krut låg lagrat, vilket orsakade stor förlust och skräck hos fienden. De turkiska trupper som tidigare befann sig i Maidon drog sig undan men återvände och sammanstötte med kroaterna, vilket ledde till en strid. I den sårades fyra av våra och två blev tillfångatagna, medan fienden tvingades fly, förlorade sju man och efterlämnade elva fångar. Bland dessa fångar fanns även en Beksinśhy Aga (Reds. anm.: sannolikt en turkisk befälhavare), som tillsammans med sin följeslagare senare överlämnades till greve Erdődy, Banus över det kroatiska området.

Bakgrund

Året är 1683, mitt under det stora turkiska kriget mellan Habsburgska riket och Osmanska riket. Kroatien utgör vid denna tid en gränszon mot det expanderande Osmanska riket, och både lokala kroatiska trupper och kejserliga styrkor (Reieser) från det habsburgska väldet utför gränsoperationer. Staden Novi ligger strategiskt nära fronten, medan Maidon (identifikation osäker, Reds. anm: kan avse en mindre ort nära gränsen) blev måltavla för ett angrepp. Förstörelsen av det turkiska krutförrådet syftade till att försvaga den osmanska militärmaktens närvaro och moral. Greve Erdődy, omnämnd i texten, var Banus, det vill säga ståthållare och militär ledare över det kroatiska området, med ansvar för gränsförsvaret. Händelser som dessa var vanliga i den utdragna kampen om kontrollen över södra Europa mellan Habsburgska monarkin och Osmanska rikets arméer.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter