POSTTIDNINGAR • 1689-02-25

Turkiska och europeiska diplomater förhandlar om fred

1689Karl XI · Karolinska enväldet · Ludvig XIV:s Frankrike
Regent
Karl XI — enväldig kung sedan 1680
Sverige då
Enväldet införs · reduktionen drar in adelns gods till kronan · indelningsverket byggs upp
Epok
Karolinska enväldet — stark kungamakt, fred och återuppbyggnad
Samtidigt
Ludvig XIV:s krig och hovet i Versailles präglar Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1650 — Sverige som stormakt efter westfaliska freden · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kejsaren har vid en särskild audiens försäkrat de allierades ministrar att hans Majestät ska göra sitt yttersta för att ge dem fullständig upprättelse i Turkiet. Därefter tilläts de turkiska sändebuden få audiens, där de kraftigt krävde att få företräde före den polske ministern, vilket dock nekades dem. Den främste av de turkiska sändebuden förklarade att han hade skickats för att meddela den nuvarande turkiske sultanens ställning på den ottomanska tronen, samt för att bekräfta och stärka den vänskap som sultanens far haft med den romerske kejsaren. Syftet var också att främja vägar för att, genom ett lyckat fredsslut, undvika att fler oskyldiga människor skulle dödas. Sändebudet lät även förstå att sultanen, om förhandlingarna misslyckades, personligen skulle gå ut i fält och ta kommando över sin armé i det kommande fälttåget. Till detta fick han svaret att man var villig att överväga deras erbjudanden, men ville försäkra sig om att de turkiska representanterna verkligen hade fullmakt att ingå en fredsuppgörelse.

Bakgrund

Under 1690-talet präglas Centraleuropa av konflikter mellan det Habsburgska riket och det Osmanska riket. Kejsaren som omnämns i texten är Leopold I, Tysk-romersk kejsare, medan den turkiske sultanen troligen är Suleiman II eller Ahmed II. Wien fungerar som en central diplomatiskt plats där fredsförhandlingar försiggår efter decennier av krig, särskilt eftersom Wien belägrades av turkarna år 1683. Mötet gäller diplomatiska samtal om att avsluta krigshandlingarna, där de habsburgska allierade vill ha garantier från Osmanska riket. De turkiska sändebuden försöker säkra vänskap och bevara tidigare förbindelser, men markerar även att sultanen är beredd att själv leda armén om förhandlingarna bryter samman. Samtalet visar hur Europas stora makter försöker uppnå en stabil fredslösning efter stora blodiga konflikter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter