Kejsaren har vid en särskild audiens försäkrat de allierades ministrar att hans Majestät ska göra sitt yttersta för att ge dem fullständig upprättelse i Turkiet. Därefter tilläts de turkiska sändebuden få audiens, där de kraftigt krävde att få företräde före den polske ministern, vilket dock nekades dem. Den främste av de turkiska sändebuden förklarade att han hade skickats för att meddela den nuvarande turkiske sultanens ställning på den ottomanska tronen, samt för att bekräfta och stärka den vänskap som sultanens far haft med den romerske kejsaren. Syftet var också att främja vägar för att, genom ett lyckat fredsslut, undvika att fler oskyldiga människor skulle dödas. Sändebudet lät även förstå att sultanen, om förhandlingarna misslyckades, personligen skulle gå ut i fält och ta kommando över sin armé i det kommande fälttåget. Till detta fick han svaret att man var villig att överväga deras erbjudanden, men ville försäkra sig om att de turkiska representanterna verkligen hade fullmakt att ingå en fredsuppgörelse.
Turkiska och europeiska diplomater förhandlar om fred
1689▼
Kejseren hasfwer uthi en particulicer audiens försäkrat dheß allierades Ministre at hans Mt:t wille giöra sin ytterste flijt til at skaffa dhem uthi Turckien en fullkommelige satisfaction, och låthe sedan Turkiske Gesantene til audiens komma hwarest dhe starkt praetenderat hwar hand hade för den Polniske Ministeren, hwilket dhem blifwet nekat. Sedan hasfwer dhe förnembste Gesanten praesenterat ether sådant hurwederes han wora skickad til at notificera then nu marande Turkiske Kejsarens förhåldande uthi den Ottomanske Tronen, samt öch til at confirmera oc stadfästa then Wänskap som dhemme Kejsarens fader hafwer plägat med Romiske Kejsaren och således finna uthwägar til at förekomma förmedelst et lyckeligit fredz slutt så många oskyldige menniskiores blödz uthgjutelse; förwandes thetjemnte tilkenna at Turkiske Kejsaren i widrigit fall wille wid thet tillstundande Feldtäget personligen gå til feldt och föra Commendet öfwer sin Armée; hwar på honom blifwit swarat at manuellent hadhe til atur äfhesamma intention til afskrinna om the och nogsamnt woco besfullmächtligade til någon Fredz Wacket; Men hwad thet widkommer
Bakgrund
Under 1690-talet präglas Centraleuropa av konflikter mellan det Habsburgska riket och det Osmanska riket. Kejsaren som omnämns i texten är Leopold I, Tysk-romersk kejsare, medan den turkiske sultanen troligen är Suleiman II eller Ahmed II. Wien fungerar som en central diplomatiskt plats där fredsförhandlingar försiggår efter decennier av krig, särskilt eftersom Wien belägrades av turkarna år 1683. Mötet gäller diplomatiska samtal om att avsluta krigshandlingarna, där de habsburgska allierade vill ha garantier från Osmanska riket. De turkiska sändebuden försöker säkra vänskap och bevara tidigare förbindelser, men markerar även att sultanen är beredd att själv leda armén om förhandlingarna bryter samman. Samtalet visar hur Europas stora makter försöker uppnå en stabil fredslösning efter stora blodiga konflikter.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter