Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1686-09-06
POSTTIDNINGAR • 1686-09-06

Fienden överger sitt läger utanför Ofen

1686Karl XI · Karolinska enväldet · Ludvig XIV:s Frankrike
Regent
Karl XI — enväldig kung sedan 1680
Sverige då
Enväldet införs · reduktionen drar in adelns gods till kronan · indelningsverket byggs upp
Epok
Karolinska enväldet — stark kungamakt, fred och återuppbyggnad
Samtidigt
Ludvig XIV:s krig och hovet i Versailles präglar Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1650 — Sverige som stormakt efter westfaliska freden · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Från lägret utanför Ofen den 9 augusti.

Den 5 denna månad såg man en stor rök stiga upp ur fiendens läger, vilket tolkades som att han kunde vara på väg att dra sig tillbaka. Många fångar har förts in i lägret – soldater som efter det senaste slaget hållit sig gömda på olika platser – och fiendens förluster i den senaste drabbningen tycks ha varit större än man först trodde. De erövrade fanorna, ett trettiotal, sattes upp på vallarna inom synhåll för fienden.

Hertigen tänkte därefter skicka in adjutanten greve Lambert med en tolk och två tillfångatagna turkar i staden för att låta dem veta vad som hade hänt, men de besköts med kanoner och tvingades dra sig tillbaka. Det verkar som om de belägrade är beslutna att hålla ut till det yttersta.

Trupper som senare skickades ut till fiendens läger fann att det var helt övergivet och att åtskilliga tält, vagnar och annat byte lämnats kvar. I förrgår natt sattes eld på fiendens palissader, men någon stormning inleddes inte, utan den sköts upp tills minorna skulle sprängas, för att man skulle se vilken verkan de fick (Reds. anm.: passagen är delvis skadad i originalet och tolkningen är osäker). Under tiden befäster sig fienden så gott det går, sätter upp nya palissader och gräver mot våra minor. Våra minörer stötte på ett ställe ihop med fienden och sköt ihjäl två av dem. Vid breschen har man färdigställt ytterligare ett batteri, som man nu har börjat skjuta med. Allt var i stort sett klart för stormning, men eftersom minorna inte fick den förväntade verkan sköts den upp.

Från det turkiska lägret har man underrättelser om att deras armé inte är särskilt stark (Reds. anm.: originalet anger "4000 man", men texten är skadad och siffran kan vara ofullständig), och att endast hälften utgörs av dugligt manskap. Storvesiren lär inte våga någon huvuddrabbning utan endast försöka föra in förstärkningar i staden. Fursten av Siebenbürgen har skickat bud till storvesiren och begärt 6 000 man i hjälp, varvid han lovade att driva det kristna folket ur sitt land, dock utan att upplåta de begärda fästningarna åt turkarna (Reds. anm.: passagen är delvis skadad och tolkningen osäker). Turkarna lär inte skicka några större styrkor mot Polen, eftersom de räknar med att kungen ändå kommer att ruinera sin armé vid Bialogrod, men mot Moskva och vid Svarta havet görs alla förberedelser till motvärn.

Bakgrund

Ofen är det tyska namnet på Buda, den västra delen av dagens Budapest, som under lång tid var i osmansk besittning. Rapporten är skriven från de kristna belägringsstyrkornas läger under det stora turkiska kriget, då en allians av kejsardömet och andra europeiska makter – den så kallade Heliga ligan – gick till motoffensiv mot Osmanska riket efter det misslyckade turkiska anfallet mot Wien.

"Hertigen" som nämns är sannolikt hertig Karl av Lothringen, som ledde de kejserliga trupperna i fälttågen i Ungern. "Store vesiren" var den osmanska regeringens högste ämbetsman och samtidigt överbefälhavare i fält. Fursten av Siebenbürgen syftar på furstendömet Transsylvanien, som vid denna tid var en osmansk vasallstat och försökte balansera mellan sultanen och de framryckande kejserliga arméerna.

Texten speglar också krigets bredare geografi: Polen under sin kung deltog i kriget mot turkarna, och Bialogrod syftar på fästningen Akkerman vid Svarta havet (dagens Bilhorod-Dnistrovskyj i Ukraina), ett mål för polska fälttåg. Även Ryssland ("Muscou") räknades till turkarnas fiender. Belägringstekniken med minor – underjordiska sprängladdningar under fiendens vallar – palissader och breschbatterier var typisk för tidens fästningskrig, där man försökte spränga eller skjuta hål i murarna innan en stormning vågades.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter