Kejsaren stoppar Hansans handel med Sverige – Ture Jönsson varnar

Ture Jönsson skriver till Svante Nilsson och berättar att han, biskop Vincent i Skara och Åke Hansson har fått brev från ärkebiskopen och riksrådet med beskedet att den tyskromerske kejsaren Maximilian I har förbjudit hansestäderna kring Östersjön att bedriva handel med Sverige. Rådet har begärt att de ska infinna sig vid ett herremöte, och samma dag har Ture mottagit ett brev från biskopen som han bifogar tillsammans med ytterligare ett brev ställt till biskopen själv.

Ture förklarar dock att han inte tänker resa till herremötet förrän Svante själv uppmanar honom till det – han tycker det är märkligt att hålla ett sådant möte utan riksföreståndarens närvaro. Han förvånas också över att Svante inte tycks ha fått något bud från Uppland om dessa saker, eftersom han inte nämner dem i sitt brev. Ärkebiskopen har säkert goda avsikter, menar Ture, men han råder ändå Svante att själv bege sig norrut. I ett tillägg meddelar han att han skrivit till Mätta Ivarsdotter om samma ärenden.

Ture Jönsson meddelar Svante Nilsson att han, biskopen (Vincent i Skara) och Åke (Hansson) fått brev från ärkebiskopen och riksrådet med underrättelsen att (tyskromerske) kejsaren (Maximilian I) förbjudit hansestäderna kring Östersjön att handla med Sverige. Rådet begärde deras närvaro vid herremötet, och idag har Ture fått ett brev från biskopen som han bifogar med ett annat brev ställt till biskopen själv. Men Ture vill inte resa till herremötet förrän han fått Svantes uppmaning därtill, eftersom han finner det märkligt med ett sådant utan dennes närvarvo. Han finner det också märkligt att Svante själv inte fått bud från Uppland om dessa saker eftersom han inte berör dem i sitt brev. Ärkebiskopen har säkert goda avsikter men det är tillrådligt att Svante själv beger sig norrut. I ett postscriptum tillägger han att han skrivit till (Mätta Ivarsdotter) om samma saker.