Rom • 1433-09-24

Påven till kung Erik: Godkänn Olof som ärkebiskop i Uppsala

Påven Eugenius IV hälsar sin käraste son i Kristus, den lysande kungen Erik av Danmark. Han berättar att sedan det blivit känt att Olof, då prost vid Uppsala domkyrka, enhälligt och i laga ordning valts av domkapitlet till ärkebiskop, har påven – med hänsyn till valet samt till Olofs redbara liv, oförvitliga vandel, mogna omdöme och övriga förtjänster, för vilka han också åtnjuter gott rykte – insatt honom som ärkebiskop och herde för Uppsala kyrka, i förvissning om att detta skulle bli till stor nytta för kyrkan och det folk som anförtrotts honom.

Påven har dock hört att några av Olofs avundsmän inför kungen påstått att Olof befordrades därför att han skulle ha utgett sig för att vara kungens hovkaplan och rådgivare, och att kungen skulle ha gett sitt samtycke till utnämningen. Detta är helt och hållet osant – ingenting sådant nämndes någonsin, och även om påven alltid särskilt beaktar kungens förtrogna och rådgivare i deras ansökningar av aktning för kungen, var detta aldrig skälet till befordran, utan enbart valet och Olofs egna förtjänster. Om kungen fått höra något annat bör han inte sätta tro till belackare och illvilliga.

Påven ber därför kungen att, av vördnad för Gud och av hänsyn till påven, välvilligt ta emot ärkebiskopen och den kyrka som anförtrotts honom, och bistå honom med sitt beskydd, så att han med kungens gunst kan styra och leda kyrkan på ett sätt som behagar Gud, gagnar det folk som anförtrotts honom och är kungen till glädje. Brevet är utfärdat i Rom, vid San Lorenzo in Damaso, den 24 september 1433, i påvens tredje regeringsår.

Bakgrund

Brevet rör en av 1430-talets stora kyrkopolitiska konflikter i Norden. När ärkebiskopsstolen i Uppsala blev ledig 1432 valde domkapitlet prosten Olof Larsson (Olaus Laurentii), men unionskungen Erik av Pommern ville i stället se en egen kandidat på posten och vägrade erkänna valet. Påven Eugenius IV stadfäste dock kapitlets val, och striden om ärkebiskopsstolen bidrog till det växande missnöjet med kung Eriks styre i Sverige – ett missnöje som strax därefter exploderade i Engelbrektsupproret 1434.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter