Ärkebiskop Jöns i Uppsala och domkapitlet där meddelar att de av konventet i Vadstena har mottagit fjärdedelen av den så kallade Birgittas penning som samlas in i Uppsala stift. Som motprestation lovar de att upprätta ett altare till den heliga Birgittas ära i Uppsala domkyrka.
Uppsala • 1426-10-04
Ärkebiskopen lovar altare åt heliga Birgitta i Uppsala domkyrka
Ärkebiskop Jöns i Uppsala och domkapitlet där mottar av Vadstena konvent fjärdeparten av Birgittas penning i Uppsala stift och lovar att upprätta ett altare till hennes ära i domkyrkan.
Bakgrund
Birgitta Birgersdotter helgonförklarades år 1391 och blev snabbt Sveriges mest firade helgon, med Vadstena kloster som centrum för hennes kult. 'Birgittas penning' var en offergåva som samlades in bland de troende till helgonets ära, och intäkterna fördelades mellan klostret och stiften. Ärkebiskop Jöns Håkansson ledde vid denna tid Uppsala stift, och ett altare helgat åt Birgitta i rikets främsta domkyrka stärkte både hennes kult och banden mellan Vadstena och ärkesätet. Sådana överenskommelser visar hur helgonkulten också var en ekonomisk och politisk angelägenhet i senmedeltidens Sverige.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter