Lübeck avstår alla krav mot kung Erik efter godstvist i Skåne

Vi, borgmästare och rådmän i staden Lübeck, erkänner och betygar öppet i detta brev att vi och våra efterkommande friar den upphöjde fursten och herren, herr Erik av Danmark med flera riken, hans riken, hans riksråd och alla rikets invånare från alla anspråk rörande den händelse då den nämnde herr kungen, hans ämbetsmän och hans folk hindrade och uppehöll vissa borgare och invånare i Lübeck samt deras gods i Skåne och på andra platser. Detta skedde på grund av en tvist som kungen hade med lübeckarna, eftersom några av Lübecks invånare skulle ha anklagat hans nåd i Konstanz.

För denna händelses skull ska inga krav i evig tid resas mot den ovannämnde herr kungen, hans riken, hans riksråd, hans rikens invånare eller hans folk, vare sig av oss, våra efterkommande eller våra invånare. Till vittnesbörd om det ovanstående har vår stads sigill hängts vid detta brev. Givet i Herrens år 1416, tisdagen efter den ärorika jungfrun och modern Marias himmelsfärd.

Wij borgermeystere vnde rathmanne der stat Lubek bekennen vnde bethugen openbare in dessem breue, dat wy vnde vnse nakomelinghe quijt vnde los laten alle der ansprake den irluchtigsten forsten vnde hern, hern Erike to Dennemarken etc. vnde sine rijke vnde sines rijkes rade vnde alle sine rijke inwoner van der schiffte, dat de here koningk vorscr. vnde sine amptlude vnde de sinen etlike borger van Lubek vnde inwoner vnde ere guder gehindert vnde getouet hadden in Schone vnde anders, wor vmme schelinges willen de he to den van Lubek hadde vmme beseggendes willen dat welke van den inwoneren to Lubek sine gnade scholde besecht hebben to Costenitz, alse dat van de schichte wegen nene maninge jegen den hern konigk vorben., sine rijke vnde sine rijke rade vnde sine rijke inwoner vnde de sinen to ewigen tijden van vns vnde vnse nakamlinge vnde inwoner sehen schol. To tuchnisse dessen vorscr. stucke is vnser stad ingesegel gehenged vor dessen breff. Datum anno Domini m°cccc°xvj°, feria tercia post assumpcionis Marie virginis et matris gloriosissime.