Ärkebiskopen förbjuder Vadstena kloster att stödja beginerna

Ärkebiskop Johan i Uppsala kungör att det vid provinsialkonciliet i Arboga den 16 september 1412, inför honom, hans medbiskopar, prelater och kaniker från Uppsala kyrkoprovins, framförts att en stor mängd kvinnor, unga och gamla, i beginernas dräkt uppehåller sig vid Vår Frus kloster i Vadstena. Många av dem sägs enligt allmän mening och offentligt rykte under fromhetens täckmantel och genom fördömligt hyckleri ägna sig åt sysslolöshet, nattliga dryckeslag och, vad värre är, otukt. Bland dem finns många starka och unga kvinnor, väl lämpade för arbete, som ändå föraktar allt arbete och inte drar sig för att söka sitt uppehälle enbart genom tiggeri och klostrets allmosor, varigenom de mot Gud och den allmänna rättvisan undandrar Kristi sanna fattiga de allmosor som tillkommer dem – kvinnor som enligt kejsarnas lagar borde försättas i furstens tjänst.

Eftersom beginernas stånd inte tillhör någon godkänd orden och strängt förbjuds av kyrkorätten vid straff av bannlysning, förbjuder ärkebiskop Johan, med råd och samtycke av sina bröder i Uppsala kyrkoprovins och med detta heliga konciliums godkännande, hädanefter detta beginväsen, och särskilt de beginkvinnor som är befläckade med brott. Han befaller med konciliets myndighet abbedissan, generalkonfessorn och konventet att på intet sätt gynna, understödja eller försvara sådana kvinnor som går klädda i beginedräkt. Klostrets official i Vadstena får i uppdrag att tvinga de unga och starka kvinnorna till arbete samt att tillrättavisa de brottsliga och felande, så att de omvänder sig från sina förseelser och villfarelser. Dock medger ärkebiskopen att de kvinnor som är fromma, kyska och för ett hedervärt liv får understödjas där, om de tjänar Herren utan arbete. Brevet är beseglat med ärkebiskopens sekret.

Nos Johannes, Dei gracia archiepiscopus Vpsalensis, notum facimus vniuersis, quod anno Domini millesimo cd°xij, xvj die mensis Septembris, coram nobis et coepiscopis nostris et prelatis ac canonicis de capitularibus prouincie Vpsalensis Arboghis in concilio prouinciali congregatis, propositum fuit, quod apud monasterium beate Marie virginis in Watzstenom magna multitudo mulierum, iuuenum et antiquarum, in habitu Begginarum conuersatur, quarum plurime sub deuocionis habitu per dampnabilem ypocrisim ocio, potacionibus nocturnis, ymmo quod detestabilius est luxurie inseruiunt, vt opinio communis et fama publica attestantur, inter quas plurime robuste et iuuenes ac laboribus apte reperiuntur et tamen omni labore contempto ex sola mendicitate et elemosina monasterii victum querere non verentur, contra Deum et publicam iusticiam veris Christi pauperibus debitas elemosinas subtrahentes, que iuxta leges imperatorum essent in seruitutem principis redigende, et quia beginarum status, cum nullius sit approbate religionis aut ordinis a canonibus sub excommvnicacionis pena districcius prohibetur, idcirco nos Johannes archiepiscopus predictus de consilio et consensu fratrum nostrorum prouincie Vpsalensis huiusmodi Beginarum statum a iure canonico reprobatum hoc sacro approbante concilio decetero prohibemus et specialiter illarum mulierum Beginarum, que criminibus sunt resperse, mandantes firmiter auctoritate sacri concilii abbatisse, confessori et conuentui, quod tales mulieres in habitu Beginarum incedentes nullatenus foueant, sustineant uel defendant, committentesque officiali (dicti) monasterii predicti de Watzstenis, quatenus huiusmodi mulieres iuuenes et robustas ad laborandum compellat et criminosas et delinquentes corrigat vt ab eorum delictis et erroribus resipiscant, fauemus tamen (quod), sique sunt deuote, caste et approbate vite, quod ibidem sine laboribus Domino seruientes foueantur. Datum anno, loco et die quibus supra. In quorum testimonium secretum nostrum duximus appendendum.