Tidningssida ur Svenskt Diplomatarium, 1409-09-20
Uppsala • 1409-09-20

Räfsteting i Uppsala: Knut Eskilsson får tillbaka jord Bo Jonsson tog

Riddaren Tord Bonde, som denna gång innehar konungsdomen, och riddaren Ture Bengtsson, lagman i Uppland, kungör att de på kung Eriks och drottning Margaretas vägnar höll räfsteting i Uppsala med allmogen i Trögds (Arlenninga) hundare den 20 september 1409. Där klagade den välborne mannen Knut Eskilsson inför tinget angående gods i Bond-Arnö: tre markland och åtta örtugland jord i Väppeby, ett markland jord i Utö på samma ö, en holme kallad Ängsholmen samt nio öresland jord i Hemsta. Han anförde att Bo Jonsson utan lag och rätt och utan att någon förbrytelse begåtts hade fråntagit hans far Eskil Eskilsson dessa gods, låtit basta och binda honom och föra honom fängslad till tinget, så att han inte kunde komma därifrån förrän han överlåtit godsen till Bo Jonsson för en penningsumma.

Knut Eskilsson hade två vittnen, både inför nämnden och inför domarna, som intygade att Bo Jonsson hade ställt fyra män på tinget som skulle ha fört Eskil Eskilsson till tornet på Stockholms slott, och att godsen på detta sätt tvingades ifrån honom. Eftersom både nämnden och vittnena bekräftade att godsen så olagligen avtvingats Eskil Eskilsson, dömde domarna godsen till Knut Eskilsson, att äga, styra och råda över. De förbjuder var man att hädanefter hindra eller besvära honom i denna egendom, vid vite av 40 mark för brott mot konungsdomen och 6 mark för brott mot lagmansdomen. Kan det dock med skäl eller bättre bevisning än den som framlades visas att Bo Jonsson betalat pengar för godsen, ska Bo Jonssons arvingar inte gå miste om sin rätt i den delen. I nämnden satt riddarna Ivar Nilsson, Magnus Trottesson, Karl Öra, Nils Götstavsson och Bengt Stensson, väpnaren Björn Pedersson samt bönderna Jöns i Ekeby, Peder i Hagelsten, Nils i Årby, Lars i Trondesta, Nils i Ordede och Peder i Broby.

Bakgrund

Bo Jonsson (Grip), som dog 1386, var Sveriges mäktigaste stormän och drots, och hans hänsynslösa godsförvärv blev efter hans död föremål för omfattande rättsliga uppgörelser. Under drottning Margaretas och kung Erik av Pommerns styre hölls så kallade räfsteting runt om i riket, där olagliga jordöverlåtelser kunde prövas och gods återbördas till rätta ägare. Denna dom är ett typiskt exempel: kronans räfst gav enskilda möjlighet att få upprättelse för övergrepp begångna decennier tidigare, samtidigt som den stärkte kungamaktens kontroll över frälsets jordinnehav.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter