Påven stadfäster birgittinordens privilegier – Florens ska betala

Angelus, av Guds nåd biskop av Ostia, kardinal i den heliga romerska kyrkan och vicekansler, vänder sig till biskop Jacobus i Florens samt alla abbotar, prelater, priorer, kaniker, kyrkoherdar, präster och kaplaner i staden och stiftet Florens med befallning att lyda. Han meddelar att en supplik nyligen framlagts för påven Innocentius VII på vägnar av kaptenerna för guelfernas parti i Florens och broder Lucas Jacobi, konservator för den orden som räknas till Sankt Augustinus och Sankt Frälsaren under den heliga Birgittas regel. Kaptenerna har, som man fromt tror på Guds ingivelse, beslutat att av vördnad för jungfru Maria och den heliga Birgitta fullborda ett mycket stort kloster som påbörjats nära Florens på en plats kallad Paradiso, eftersom Kristus enligt Birgittas uppenbarelser velat att sådana kloster ska byggas av de troendes allmosor.

I suppliken åberopas Birgittas uppenbarelse, där Kristus säger att var och en som nått mogen ålder – sexton år – och lever i jungfrudom eller änkestånd årligen ska ge en penning i gångbart mynt till byggandet av klostret, medan gifta ska ge två penningar för sig och sin hustru och en penning för varje barn som nått sexton års ålder; ordensfolk och präster är befriade. Påven Bonifatius IX hade förordnat att denna penning skulle betalas för alla ordens kloster, grundade och kommande, men med ordalag som för somliga inte var tillräckligt klara. Vidare hade påven Urbanus VI beviljat ordens dåvarande enda kloster, i Vadstena, samma avlat som finns i kyrkan San Pietro in Vincoli i Rom, vilket Bonifatius IX sedan utsträckt till ordens alla kloster – men denne hade senare återkallat alla avlater av detta slag.

Kaptenerna och broder Lucas ber därför påven att, för att klostret ska kunna fullbordas och orden växa, på nytt förordna att alla kristtrogna över sexton år som lyder under en överhet inom vars område ett birgittinkloster byggs, årligen ska betala en penning till dess byggnad och utrustning tills klostret är fullbordat, samt att alla prelater, kyrkoherdar och predikanter ska predika och offentliggöra såväl uppenbarelsen som skyldigheten att betala penningen. De ber även påven stadfästa och på nytt bevilja alla ordens kloster avlaten från San Pietro in Vincoli, utan hinder av Bonifatius IX:s återkallelser, samt bekräfta alla friheter, immuniteter, nådebevis och privilegier som den apostoliska stolen beviljat orden eller klostret i Vadstena. Suppliken har bifallits av påven i den form den framställts.

(3) In Christo nomine Amen. Tenor litterarum publicarunt et autenticarum sequitur in hac forma, videlicet: Angelus miseratione diuina episcopus Ostiensis, sacrosancte Romane ecclesie cardinalis, uicecancellarius, commissarius per sedem apostolicam specialiter deputatus, reuerendo in Christo patri domino Jacobo episcopo Florentino vniuersisque(4) et singulis abbatibus, prelatis, prioribus, prepositis, decanis, archidiecanis(5) et canonicis tam cathedralis quam collegiatarum, parrochialiumque rectoribus ecclesiarum, ceterisque presbiteris, vicarijs, cappellanis, curatis et non curatis, per ciuitatem et diocesim Florentinam constitutis, salutem in Domino ac mandatis nostris ymo uerius(6) firmiter obedire. Noueritis, quod nuper sanctissimo in Christo patri et domino nostro domino Innocentio diuina prouidentia pape septimo exposito et supplicato, prout et quemadmodum in quadam expositionis siue supplicationis cedula continetur et habetur, cuius tenor talis est:Ex parte humilium filiorum s. v. capitaneorum vniuersitatis Guelforum ciuitatis, comitatus et districtus Florentie nec non fratris Luce Jacobi Spani(7) conseruatoris ordinis, qui censetur Sancti Augustini et Sancti Saluatoris sub regula et constitutionibus Sancte Brigide, humiliter et deuote exponitur, quod, cum ipsi capitanei, inspirante Deo, ut pie creditur, disposuerunt(8) vnacum ipsorum collegijs et opportunis consilijs dicte partis ob deuotionem virginis Marie et sancte Brigide monasterium quoddam maximum inceptum edificari prope Florentiam in loco, qui dictur Paradisus, in honorem prefatarum sanctarum perficere atque, cum dominus noster Jesus(9) Christus, sicut in reuelationibus prefate Sancte Brigide(10) plenius continetur, voluerit hoc et similia monasteria ex fidelium elemosinisfabricari.(1) Dicit enim antedicte Sancte Brigide: Ego a principe terre edificari uolo monasterium in honorem matris mee, ideo ut peccata regni minuantur. Peto ad eius perfectionem auxilium a comunitate non sicut indigens, quia super omnia sum dominus, sed(2) ut promptitudo uoluntatis eorum etiam alijs innotescat. Propterea omnis ad annos discretionis perueniens, qui in uirginitate perseuerare proponit, siue uir siue femmina, tribuat vnum denarium singulis annis monete currentis, similiter qui in uiduitate est, qui uero in coniugio est pro se et uxore sua tribuat duos denarios(3) ad edificationem monasterij matris mee, qui uero filios et filias habet et peruenerint(4) ad annos discretionis silicet sedecim(5) annorum pro unoquoque soluat vnum denarium, ut in eis caritas et obbedientie fructus augeatur, religiosi uero, qui se et sua dare tenentur, et clerici, qui sors mea sunt, liberi sint. - Et cum fe. me. Bonifatius nonus uoluerit atque disposuerit supradictum denarium solui iuxta dictam reuelationem pro omnibus monasteriis fundatis et fundandis et pro toto eorum ordine, sed(6) hoc fecit uerbis apud quosdam non satis claris, prout inde patet priuilegijs eiusdem Bonifatij(7) sub data Rome quarto nonas Junij pontificatus sui anno duodecimo;(8) item cum pie memorie Vrbanus sextus monasterio dicti ordinis, quod(9) vnicum erat in Vasteno,(10) concessit omnes indulgentias, que sunt in ecclesia Sancti Petri ad uincula in Urbe, easdemque indulgentias Bonifatius nonus iuxta quandam reuelationem, quam dicta sancta Brigida(11) diuinitus habuit, concessit omnibus monasterijs dicti ordinis tam fundatis quam in posterum fundandis, demumque reuocauerit omnes indulgentias ad instar cuicunque loco concessas, quamobrem, beatissime pater, deuotissimi sanctitatis vestre(12) . . filij prefati capitanei Guelforum ac etiam dictus frater Lucas humiliter petunt, ad hoc ut ipsi capitanei possint supradictum monasterium complere et ut dicta religio suscipiat incrementum et ne in alijs etiam monasterijs edificandis super uerbis priuilegij Bonifatij predicti circa antedictum denarium persoluendum aliqua fieri dubitatio possit, dignemini ex certa scientia prouidere atque disponere de nouo et ordinare,(l3) quod omnes christifideles, qui decimumsextum etatis sue annum transierint qui(14) subditi erunt dominationi illi,(15) in cuius territorio et jurisdictione aliquod monasterium dicti ordinis edificaretur, teneantur et debeant(16) iuxta reuelationem predictam pro dote et constructione talium monasteriorum singulis annis, usque quo talia monasteria perfecta erunt secundum institutionem(1) dicte regule et integre dotata, soluere vnum denarium monete ibidem currentis, et quod omnes prelati, curati et ecclesiarum rectores necnon singuli predicatores debeant populis fidelibus, quotiens requisiti fuerint, tam prefatam reuelationem quam etiam de hoc denario persoluendo predicare et publicum notumque facere; atque etiam dignetur Sanctitas uestra(2) ex certa scientia confirmare et de nouo concedere omnibus monasterijs dicti ordinis fundatis et fundandis supradictis omnes indulgentias, que sunt in ecclesia Sancti Petri ad uincula in Urbe concessas etiam per dominum nostrum Christum uisitantibus monasteria dicti ordinis, secundum quod in reuelationibus Sancte Brigide(3) latius continetur, non obstantibus reuocationibus quibuscunque recolende memorie Bonifatij(4) noni; ac etiam confirmare omnes exemptiones, libertates, inmunitates, gratias et priuilegia quecunque in genere uel in specie dicto ordini uel monasterio in Vasteno(5) ab apostolica sede concessas uel concessa.(6) Signantur(7) per fiat in forma, prout petitur, et sine alia lectione.Quibus quidem expositis et supplicatis ac per prefatum dominum nostrum dominum Innocentium septimum intellectis, idem dominus noster papa Innocentius nobis Angelo episcopo Ostiensi, cardinali, uicecancellario et commissario prelibato viue vocis oraculo commisit,(8) qualiter sue intentionis erat et est, quod omnes et singule indulgentie et gratie concesse tam per felicis recordationis dominum Bonifatium nonum eiusdem sanctitatis inmediati predecessorem quam etiam per prius per Vrbanum sextum summos pontifices prefato ordini Sancti Augustini et Sancti Saluatoris nuncupati ac etiam alijs monasterijs dicti ordinis sub regula et constitutionibus Sancte Brigide(9) degentibus sint rate et firme et sui roboris obtineant firmitatem, prout ex serie bullarum inde emanantium apparere dignoscitur euidenter.(10) Nos igitur Angelus episcopus Ostiensis, cardinalis, vicecancellarius et commissarius prelibatus volentes apostolicis obedire mandatis vigore prefate commissionis nobis uiue uocis oraculo facte vobis reuerendo in Christo patri domino Jacobo episcopo Florentino singulisque superius nominatis iniungimus et mandamus, quatenus iuxta tenorem [tam] indulgentiarum quam(1) gratiarum priuilegiorumque concessarum per prefatos dominos summos pontifices Bonifatium nonum et Vrbanum sextum(2) prefato ordini eiusdemque ordinis monasterijs tam uos quam omnes prelati, curati et ecclesiarum rectores Florentine vestre diocesis nec non singuli predicatores debeant iuxta tenorem predictum populis fidelibus, quotiens per prefatum fratrem Lucam uel alium dicto monasterio presidentem fueritis et fuerint requisiti, predicare, notum publicumque facere prefatas gratias et indulgentias sic et et per quos, ut prefertur, concessas fore et esse ualidas, firmas et in sui roboris firmitate durare,(3) super quibus vestram conscientiam oneramus. In cuius rei testimonium presentes nostras litteras per publicum infrascriptum notarium scriptas et publicatas scribi et publicari mandauimus, nostrique sigilli, quo dudum ut presbiter tituli Sancti Laurentij in Damaso utebamur et quo ad presens utimur, iussimus appensione muniri. Datum Viterbij apud Sanctum Franciscum in domo habitationis et residentie nostre sub anno a natiuitate Domini millesimo quadringentesimo quinto, indictione tertiadecima die uero duodecima(4) Septembris pontificatus sanctissimi in Christo patris et domini nostri domini Innocentij diuina prouidentia pape septimi anno primo, presentibus ibidem reuerendis in Christo patribus dominis Alamanno archiepiscopo Tarentino et Branda episcopo Placentino necnon fratre Francisco, abbate monasterij Sancti Martini in montibus de Viterbio ordinis Cisterciensis, testibus ad premissa uocatis et specialiter rogatis. Et ego Venantius quondam(5) Jacobi de Podio de Fulgineo publicus apostolica et imperiali auctoritate notarius et nunc prefati reuerendissimi domini cardinalis commissarii prelibati secretarius et Scriba omnibus et singulis suprascriptis presens fui, dum, sic ut prefertur, agerentur, atque rogatus de mandato eiusdem domini et commissarij presentes litteras propria manu scripsi et in fidem et testimonium omnium et singulorum premissorum in publicam formam redegi, signo et nomine meo consuetisque signaui.(6) Ego Jacobus filius Zenobij Corsini ciuis Florentinus, publicusque imperiali auctoritate notarius atque judex ordinarius presens exemplum suprascriptum, transumptum et exemplatum de suis publicis principalibus et auctenticis et orrigenalibus litteris bullatis, bulla cerea cordulis siricis impendenti de uerbo ad uerbum, prout inueni, nil addens uel minuens, quod mutet sensum uel intellectum, fortasse sillabam minuens uel mutans fideliter et bona fide scripsi, sumpsi et exemplaui et ad fidem et testimonium premissorum una cum infrascriptis notarijs me subscripsi, signumque meum consuetum apposui.(Notariats-märke)Ego Petrus filius olim ser Mini ser Dominici, ciuis et notarius Florentinus, imperiali auctoritate notarius publicus atque judex ordinarius presens exemplum siue trasumptum, sumptum et fideliter exemplatum per supradictum Jacobum notarium publicum et ciuem Florentinum ex supradictis originalibus litteris prefati episcopi et cardinalis publicis et autenticis et non suspectis fideliter auscultaui et cum dictis originalibus litteris prelibati episcopi Ostiensis et cardinalis concordare et conuenire inueni, nisi forte in siliba, que sensum non mutat et non uariat intellectum, ideo in fidem et perpetuum ueritatis testimonium vna cum supradicto Jacobo et infrascripto Francisco notarijs publicis me subscripsi et signum meum apposui consuetum.(1)