Tidningssida ur Svenskt Diplomatarium, 1382-10-10
Rom • 1382-10-10

Växjöbiskopen hotas av bannlysning för obetald rättegångsnota

Antonius de Ponto, licentiat i kanonisk rätt och kanik i Acqui, i egenskap av ställföreträdare för Johannes de Pontremulo, generalauditor vid den påvliga kammaren, vänder sig till abbotar, priorer, ärkedjäknar, prostar, dekaner, kaniker, kyrkoherdar, kaplaner, präster och offentliga notarier i Växjö och Linköpings stift och på andra platser. Han meddelar att en tvist tidigare förts inför honom mellan biskop Peder i Växjö, företrädd av sitt ombud sockenprästen Jakob Stewbe i Niemcza i Wrocławs stift, och Uppsalakaniken Henrik Karlsson, om en summa på 500 svenska mark. Efter noggrann granskning av rättegångshandlingarna frigav utfärdaren Henrik från den häktning som beslutats på Jakobs begäran, och dömde biskopen och hans ombud att ersätta motpartens rättegångskostnader. Dessa värderades senare, efter måttfull bedömning, till sju guldfloriner av god och rätt vikt, vilket intygats i ett notarialinstrument upprättat den 3 oktober 1382 av notarien Johannes van Loen.

Trots att domen vunnit laga kraft har Henrik enligt uppgift ännu inte fått de sju guldflorinerna. På hans begäran befaller utfärdaren därför brevmottagarna, vid hot om bannlysning för den som inte lyder, att uppmana biskopen i Växjö att inom sex dagar från uppmaningen betala de sju guldflorinerna till Henrik eller hans lagliga ombud, eller att göra upp i godo med honom. De sex dagarna delas upp i tre frister om två dagar vardera som kanoniska varningar. Betalar biskopen inte förbjuds han att gå in i kyrkan; framhärdar han ytterligare sex dagar avstängs han från gudstjänsten, och efter ännu sex dagar förklaras han bannlyst. När fristerna löpt ut kommer utfärdaren att offentliggöra domarna och gå vidare rättsligt mot biskopen.

Mottagarna ska troget meddela utfärdaren dagen för uppmaningen, dess form och vad de gjort, antingen genom öppet brev eller genom ett notarialinstrument som upprättas till måttlig kostnad och lämnas till brevvisaren. Brevet är utfärdat i Rom den 10 oktober under påven Urban VI:s femte regeringsår och beseglat med kurians eget sigill.

Bakgrund

Under medeltiden kunde kyrkliga tvister från hela Europa, även från Sverige, föras upp till den påvliga kurian i Rom, där kammaren hade en egen domstol under en generalauditor. Brevet är daterat under Urban VI, vid tiden för den stora schismen (från 1378) då kyrkan var splittrad mellan påvar i Rom och Avignon; Sverige höll på Romlinjen. Kyrkans mest kraftfulla tvångsmedel var en stegvis skärpning av straff – interdikt, avstängning från gudstjänst och slutligen bannlysning – som här hotar även en biskop om han inte betalar. Att en svensk biskop döms att ersätta en motparts rättegångskostnader och hotas med bann visar hur långt den påvliga rättsapparatens arm nådde, ända till Växjö.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter