Påven ger klartecken: Vadstena kloster ska fullbordas

Påven Gregorius XI skriver till ärkebiskopen Birger Gregersson i Uppsala samt biskoparna Tyrgils Johansson i Strängnäs och Nils Hermansson i Linköping. Han erinrar om att hans företrädare Urban V, på begäran av den numera avlidna Birgitta av Ulvåsa, änka efter riddaren Ulf Gudmarsson, gav tillstånd att fullborda det påbörjade klostret i Vadstena till jungfru Marias ära, avsett för sextio nunnor inklusive abbedissan, samt att grunda ett separat kloster för sjutton bröder inklusive priorn och åtta lekbröder. Birgitta avsåg också att donera tillräckliga medel för klostrens uppehälle, utfärda stadgar och ansluta klostren till augustinorden. Urban V hade gett ärkebiskopen samt biskoparna i Strängnäs och Växjö i uppdrag att verkställa detta och vid första tillfället utse en lämplig abbedissa, men inget av detta har ännu genomförts.

Nu har Birgittas dotter Katarina av Ulvåsa påpekat för påven att biskopen i Växjö bor för långt från klostret för att kunna fullgöra uppdraget. Katarina, som vill förverkliga sin mors löften, och många andra kvinnor som donerat av sina egendomar till klostret och lever där enligt augustinregeln, önskar att en av dem – en kvinna med berömvärt liv, vandel och kunskaper, som ännu inte avlagt löfte – ska bli klostrets första abbedissa sedan hon avlagt ordenslöfte. Påven ersätter därför Växjöbiskopen med biskopen i Linköping och uppdrar åt de tre brevmottagarna, eller två eller en av dem, att fullt ut verkställa det tidigare brevet.

Till detta fogas att de ska ta emot ordenslöften från de systrar och bröder som befinner sig i klostret när brevet tas emot; därefter ska priorn för alltid ta emot brödernas löften och abbedissan systrarnas. Vid detta första tillfälle ska de som abbedissa insätta den av systrarna som är mest lämpad att leda nunneklostret, och som prior den av bröderna som är mest lämpad att leda brödraklostret – dock med samtycke av klostrens grundare eller majoriteten av dem. Framöver ska abbedissan väljas av nunnorna och priorn av bröderna, och båda stadfästas av stiftsbiskopen. Nya systrar ska tas emot av abbedissan och konventet, nya bröder av priorn.

Gregorius episcopus seruus seruorum Dei venerabilibus fratribus archiepiscopo Vpsalensi et Strengenensi ac Lyncopensi episcopis salutem et apostolicam benediccionem. Dudum pro parte quondam Birgitte relicte quondam Vlphonis de Vlphasom militis, vidue Lyncopensis dyocesis, felicis recordacionis Vrbano pape quinto predecessori nostro exposito, quod ipsa quoddam monasterium in honorem et sub uocabulo beate Marie virginis in opido Watzstenom dicte dyocesis tunc inceptum opere sumptuoso pro sexaginta moniali­bus seu sororibus, illarum abbatissa in huiusmodi sexagenario numero computata, ad con­summacionis et perfeccionis finem deducere cupiebat, et aliud monasterium ab eodem alio monasterio separatum pro decem et septem fratribus, ipsorum priore in eis computato, ac pro octo conuersis, qui dictis fratribus haberent deseruire, fundare atque construere necnon pro personarum in eisdem monasterijs pro tempore degencium sustentacione congrua et aliorum incumbencium eis onerum supportacione sufficientem dotem assignare ? et certas ordinaciones ac statuta super hoc facere ? necnon ipsa monasteria ordinis sancti Augustini esse intendebat. Jdem predecessor ad ipsius Birgitte supplicacionis instanciam uobis, fratres archiepiscope et episcope Strengenensis,ac venerabili fratri nostro episcopo Vexionensi per suas dedit litteras in mandatis, vt eidem Birgitte monialium iam, vt prefertur, inceptum perficiendi, fratrum vero monasteria predicta fundandi et construendi cum ecclesijs, cam­panilibus ? campanis ? cimiterijs et alijs necessarijs officinis plenam et liberam auctoritate apostolica licenciam elargiremini ? et ea vice ad instruccionem et informacionem huiusmodi primarum monialium seu sororum abbatissam ydoneam ? sciencia, moribus et etate ? ac ex­emplaris vite de alio ordine paris vel arcioris obseruancie dictum alium ordinem expresse professam eligeretis et assumeretis ac preficeretis, prout in eisdem litteris, ad quarum exequ­cionem, vt asseritur, nullatenus est processum, plenius continetur. Cum itaque, sicut peticio pro parte dilecte in Christo filie Katerine de Vlphasom ipsius Birgitte nate nobis nuper exhibita continebat, jdem episcopus Vexionensis a prefato monasterio multum distet / et propterea ad ex[e]qucionem litterarum ipsarum commode vacare non possit dictaque Kate­rina, ? que vota matris sue huiusmodj perficere intendit, et multe alie mulieres, que de bonis suis ad perfeccionem dicti monasterij manus porrexerunt adiutrices et in ipso monialium monasterio sub regula beati Augustini viuunt, Altissimo famulantur, cupiant aliquam ex eis, que in dicto monasterio regulariter sine professione viuunt, vita, moribus et sciencia com­mendandam, postquam ordinem ipsum expresse professa fuerit, in abbatissam ipsius monas­terij monialium hac primaria vice prefici, nos ipsius Katerine in hac parte supplicacionibus inclinatj te, frater episcope Lyncopensis, loco dicti Vexionensis episcopi super exequcione premissorum auctoritate apostolica subrogamus / teque vobis fratribus, archiepiscope et episcope Stregenensis, in huiusmodj exequcione negocij adiungimus vobisque auctoritate predicta committimus et mandamus, quatenus vos vel duo aut vnus vestrum ad omnimodam et plenariam exequcionem litterarum jpsarum, iuxta tamen ipsarum continenciam et tenor­em, procedatis, hoc tamen adiecto, quod ab eisdem sororibus et fratribus, qui tempore recepcionis presencium ibidem exstiterunt, professionem expressam ipsius ordinis recipiatis, aliorum vero fratrum ad priorem et sorores dictorum monasteriorum, qui erunt inantea, professionum recepcio ad abbatissam, qui erunt pro tempore, debeat perpetuo pertinere. Quibus receptis ? illam ex dictis sororibus, que magis sufficiens et ydonea ad ipsius beate Marie in abbatissam eius ? jllum vero ex fratribus antedictis, qui eciam magis sufficiens et ydoneus ad ipsius alterius monasteri[j] gubernacionem et regimen extiterit, in priorem eiusdem alterius monasterij hac vice primaria, de consensu tamen fundatorum seu fundatric­um ipsorum monasteriorum aut maioris partis ipsorum, preficiatis. Relique vero future abbatisse per moniales / et priores dictorum monasteriorum, qui fuerunt pro tempore, per fratres predictos extunc inantea eligantur et per loci ordinarium confirmentur. Jlle vero, que inposterum recipientur in monasterio predicto, recipiantur per abbatissas et conuen­tum, qui erunt pro tempore. Recepcio vero fratrum pertineat ad priores, qui pro tempore erunt. Datum Anagnie kalendas Octobris, pontificatus nostri anno septimo.