(Quisisana vid Castellammare di Stabia) • 1376-10-03

Drottning Johanna vädjar om stöd för Birgittas helgonförklaring

Drottning Johanna skriver till en vördad kyrkofader och nära vän och meddelar att hon nyligen, med djup hängivenhet, har sänt ett brev till påven i samma ärende – en supplik om Birgitta Birgersdotters helgonförklaring.

Hon ber mottagaren, i vilken hon av erfarenhet hyser fullt förtroende, att av vördnad och kärlek till henne bistå med sin gunst, hjälp och medverkan hos den apostoliska stolen, så att påven värdigas gå vidare med kanonisationen – en sak som ligger drottningen särskilt varmt om hjärtat, till Guds namns lov och ära. Då skulle hon och andra av påvens trogna kunna jubla, sjunga och tacka Gud.

Slutligen ber hon mottagaren att för hennes skull ta emot fru Katarina, som hon beskriver som fylld av all andlighet, och verksamt stödja henne i detta och i hennes övriga ärenden.

Bakgrund

Birgitta Birgersdotter, senare känd som heliga Birgitta, dog i Rom 1373, och arbetet för hennes helgonförklaring drevs energiskt av hennes dotter Katarina Ulfsdotter. Drottning Johanna I av Neapel hade personligen känt Birgitta, som vistats vid hennes hov, och var en av de mäktiga röster som stödde kanonisationsprocessen. Sådana rekommendationsbrev från furstar var viktiga påtryckningsmedel vid den påvliga kurian. Birgitta helgonförklarades slutligen av påven Bonifatius IX år 1391 – som hittills enda svenska helgon kanoniserat av påven.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter