Påven tillåter mässor före gryningen i Vadstena kloster

Påven Gregorius, biskop och Guds tjänares tjänare, meddelar till evig åminnelse att han gärna bifaller de troendes fromma önskningar, särskilt sådana som gör att de kristna kan ägna sig mer åt gudstjänsterna. Den välborna kvinnan Birgitta, furstinna av Närke i Sveriges rike, har med de ägodelar Gud givit henne låtit grunda och bygga Sankta Marias kloster av Sankt Augustinus orden i Vadstena i Linköpings stift, och hon har försett klostret med tillräckliga medel för en abbedissa och ett lämpligt antal nunnor, även om dessa ännu inte har insatts. I sin begäran till påven har Birgitta framhållit att dagarna i dessa trakter under en stor del av året är så korta att en hel dag knappt räcker till för att på tillbörligt sätt fira alla mässor och övriga gudstjänster i klosterkyrkan.

Påven bifaller därför Birgittas fromma böner och beviljar av särskild nåd att klostrets abbedissa, sedan hon och nunnorna väl insatts, under månaderna oktober, november, december, januari och februari får låta egna eller andra lämpliga präster fira mässa i kyrkan innan dagen gryr, dock nära dagsljuset, när det är påkallat – utan att detta ska räknas som fel vare sig för abbedissan eller för de präster som firar mässan. Villkoret är att abbedissan använder detta tillstånd sparsamt, ty eftersom Guds son, Herren Jesus Kristus, som är det eviga ljusets glans, frambärs som offer i altartjänsten, är det passande att detta sker inte i nattens mörker utan i ljuset.

Ingen människa får bryta mot detta påvliga medgivande eller i förmätet övermod handla emot det. Den som vågar försöka detta ska veta att han ådrar sig den allsmäktige Gudens och hans apostlar Petrus och Paulus vrede. Utfärdat i Villeneuve i Avignons stift den 10 augusti, i påvens tredje ämbetsår.

Gregorius episcopus seruus seruorum Dei. Ad perpetuam rei memoriam pijs fidelium uotis et illis presertim, per que fideles Christi diuinis officijs magis intenti existant, libenter annuimus illaque prosequimur fauoribus oportunis. Cum itaque, sicut exhibita nobis pro parte dilecte in Christo filie nobilis mulieris Brigide principisse Nericie in regno Suecie peticio continebat, eadem Brigida de bonis sibi a Deo collatis monasterium sancte Marie in Vastenon ordinis sancti Augustini Lincopensis diocesis canonice fundari et construi fecerit illudque pro vna abbatissa et certo congruo numero monialium ibidem instituendo sufficienter dotauerit, licet adhuc inibi huiusmodi abbatissa et moniales nequaquam sint institute seu deputate, et, sicut eadem peticio subiungebat, in partibus illis pro magna parte temporis cuiuslibet anni sint adeo breues dies, quod uix sufficeret dies tota ad omnes missas et alia diuina officia in ecclesia dicti monasterij modo debito celebranda, nos ipsius Brigide in hac parte deuotis supplicacionibus inclinati, ut, postquam in eodem monasterio huiusmodi abbatissa et moniales institute fuerint, liceat abbatisse eiusdem monasterij, que erit pro tempore, in mensibus Octobris, Nouembris, Decembris, Januarii et Februarii missas antequam illucescant dies, circa tamen diurnam lucem, cum id expediens fuerit, per proprios uel alios sacerdotes ydoneos in dicta ecclesia facere celebrari, ita quod id nec eidem abbatisse nec sacerdotibus taliter celebrantibus ad culpam ualeat imputari tenore presencium de speciali gracia indulgemus, prouiso tamen, quod eadem abbatissa huiusmodi concessione parce utatur, quia, cum in altaris officio jmmoletur Dei filius, dominus Ihesus Christus, qui candor est lucis eterne, congruit hoc fieri non in noctis tenebris sed in luce. Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostre concessionis infringere vel ei ausu temerario contraire. Si quis autem hoc attemptare presumpserit, indignacionem omnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius se nouerit incursurum. Datum apud Villamnouam Auinionensis diocesis iiij ? jdus Augusti, pontificatus nostri anno tercio.