Svenskt Diplomatarium • 1342-10-13

Valdemar och Magnus sluter stillestånd fram till Luciadagen

Kung Valdemar, med biskop Sven i Århus, dekanen Jakob Paulsson med flera som löftesmän, tillkännager att han med handslag utlovar ett okränkbart och fast stillestånd åt kung Magnus av Sverige och Norge, hans mor hertiginnan Ingeborg av Sverige samt alla deras hjälpare och tjänare, till skydd för både egendom och personer, från brevets datum fram till och med Luciadagen. Dessutom ska kungens och hertiginnans män enligt landets rätt och lagar återinsättas i de gods på Själland som de berövats; och om Själlands invånare samtycker till att betala en allmän gärd till kung Valdemar, ska de återinsatta vara skyldiga att bidra för sina gods liksom alla andra.

Vidare ska det som på Katarinadagen (25 november) i Vordingborg avtalas av kung Valdemar eller hans rådsherrar tillsammans med kung Magnus och hertiginnans rådsherrar samt med grevarna Henrik och Clas av Holstein eller deras rådsherrar hållas. Om det där beslutas att stilleståndet ska förlängas till nästkommande pingst, ska Valdemar garantera det för kungen och hertiginnan och alla deras hjälpare, däribland hertigarna Bogislav och Barnim av Stettin, greve Johan av Holstein, grevarna Henrik, Clas och Gerhard av Holstein samt riddaren Benedikt av Ahnefeld den äldre. De som då inte uttryckligen tas med i stilleståndet eller för vilka ingen går i god, ska personligen själva säkra stilleståndet för egen del. Under tiden ska kung Magnus inte göra anspråk på de brev som Valdemar utlovat men ännu inte utfärdat, utan välvilligt tiga om dem så länge stilleståndet varar.

Markgreve Ludvig av Brandenburg ska stå som löftesman för såväl det första stilleståndet som en eventuell förlängning, gentemot kungen och hertiginnan och alla som vill handla för deras sak, liksom för Valdemar och alla på hans sida. För denna borgen har riddaren Fredrik av Lochen och väpnaren Benekin Wulf lovat i Valdemars namn gentemot kungen av Sverige. Slutligen förklaras att detta brev inte på något sätt ska försvaga tidigare brev eller avtal mellan parterna, utan tvärtom bekräfta dem ännu starkare.

Bakgrund

Vid denna tid pågick en maktkamp om de danska landskapen: Danmark hade under 1330-talet i praktiken upplösts och pantsatts till holsteinska grevar, och den unge Valdemar IV Atterdag (kung från 1340) arbetade på att återsamla riket. Kung Magnus Eriksson av Sverige och Norge hade 1332 förvärvat Skåne och gjorde anspråk på andra danska områden, vilket ledde till upprepade konflikter och förhandlingar med Valdemar. Hertiginnan Ingeborg, Magnus mor och dotter till den norske kungen Håkon V, var en politiskt aktiv kraft med egna intressen i Danmark. Stilleståndet 1342 var ett led i en serie uppgörelser där även de holsteinska grevarna och markgreven Ludvig av Brandenburg drogs in som parter och garanter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter