Parisisk stenhuggare lånar 40 pund för kyrkbygge i Uppsala

Renaut le Cras, väktare av fogdeämbetet i Paris, kungör för alla som ser detta brev att stenhuggaren Etienne de Bonneuil, mästare för bygget av kyrkan i Uppsala i Sverige, inställt sig inför honom och förklarat att han står i begrepp att resa till nämnda land. Etienne har erkänt att han som lån mottagit 40 parisiska pund av herrarna Olivier och Charles, skolklerker i Paris, för att på kyrkans bekostnad kunna föra med sig de gesäller och yrkesmän som han finner nödvändiga och nyttiga för stenhuggeriarbetet på kyrkan, samt för att bekosta deras uppehälle under resan.

Etienne har förklarat sig fullt nöjd med den utbetalda summan och lovat att återbetala klerkerna så snart han och hans medföljande gesäller anlänt till Sverige, så att klerkerna blir fullt tillfredsställda. Skulle emellertid Etienne eller de följeslagare han väljer att ta med sig förolyckas på havet, genom storm eller på annat sätt, under resan till Sverige, ska han, hans följeslagare och deras arvingar vara helt och hållet befriade från skulden, och varken klerkerna eller den som företräder dem för kyrkan i Sverige ska då kunna kräva dem på något.

Som säkerhet har Etienne förbundit och underkastat sig själv och all sin egendom, lös och fast, nuvarande och framtida, var den än påträffas, under fogdens och hans efterträdares domsrätt, eller under den domstol där egendomen finns. Till vittnesbörd härom har brevet beseglats med Paris fogdeämbetes sigill, nådens år 1287, lördagen före den helige Aegidius och den helige Lupus fest.

(DS 945 = SDHK nr 1384: A Touz Ceus qui Ces lettres verront Renaut le Cras garde de la preuoste de paris Salut Sachent tuit que nous en lan de grace Mil CC quatre vinz & sept le vendredi deuant la feste noste demne en setembres vennes vnes lettres en la fourme qui sensuit) (DS 945 = SDHK nr 1382:) Atouz Ceus qui Ces lettres verront Renaut le Cras garde de la preuoste de paris Salut Nous fesons a sauoir que pardeuant nous vint Estienne de bonnueill taillieur de pierre Maistre de faire leglise de vpsal en suece proposant a aler en la dite terre si Comme il disoit Et Reconnut en droit que pour Mener & Conduire au couz de la dite Eglise aueques lui cex Compaignons & cex bachelers Comme il verra que il sera mestier & profit a la dite Eglise pour ouurer de taille de pierre en la dite Eglise il auoit eu & receu de Cause de prest per les Mains Sire oliuier & sire Charles clers escoliers a paris quarante liures de paris pour Mener & Conduire les diz bachelers en la dite terre & pour fere leur despens si comme le dit Estienne disse des queles quarante liures paris desus dites le dit le dit (sic) Estienne se tint bien a paie per deuant nous & en promist a deliurer les diz clers si tost comme lui & les deuant diz bachelers que il Merra aueques soi vendront en la dite terre & a faire plainne satisfacion en tele Maniere que les diz clers sentendront bien a paiez du tout en tout Et sil auenoit que le dit Estienne de bonnueill ou les Compaignons que il li plera Conduire & Mener aueques lui en la dite terre de suece fussent perils en la Mer per vent ou en autre Maniere en alant en la dite terre que lui les deuant diz Compaignons & leur hers fussent quites & assols du tout en tout de toute la Somme dargent desus dite si comme il disse & quant a ce tenir fermement le dit Estienne a oblige & souzmis lui & touz se biens Muebles & nonmuebles presenz & auenir ou quil soient trouez a jousticier per nous & per noz succeseurs ou per la joustice sous qui il seront trouuez Et en seur que tout que de la dite somme dargent les diz clers ou ceus qui auroient cause de eus en la dite Eglise de suece ne peussent riens demander au dit Estienne a ceus qui li plera a Mener en la dite terre ne a leur hers pour nul perilz qui leur poist venir dont il a la sent de vie a Mort En tesmoing de Ce nous auons Mis en Ces lettres le seel de la preuoste de paris lan de grace Mil CC quatrevinz & sept le semnedi deuant feste s. gile & s. leu & nous le tamspcrit de Ces lettres auon seele du seel de la preuoste de paris Ce fu fe lan & le jour desus dit.