Tidningssida ur Svenskt Diplomatarium, 1283-08-27
Akkon1 • 1283-08-27

Döende biskop Henrik ordnar sitt arv från Heliga landet

Biskop Henrik av Linköping, som avlagt löfte om färd till det Heliga landet och nu befinner sig i Akkon, kungör att han åt sina medföljande präster och trogna tjänare anförtrott ett antal föremål att föras hem till domprosten, dekanen och domkapitlet i Linköping – med undantag för vad som behövs till hans begravning och till prästernas och tjänarnas uppehälle, samt vad som redan undantagits i det testamente han upprättade i Marseille. Han sänder bland annat sju guldsmyckade purpurtyger, sidenstycken till efterträdarens kapell, arton stycken sindaltyg, sex kamlottvävar (varav två vardera ges till biskop A. i Strängnäs och biskop B. i Skara), silkestråd, gyllene och silverne trådstycken, mattor samt ett förgyllt silverkors med reliker för domkyrkans relikaltare. En rad guld- och silverföremål – skålar, skedar, fat, bägare, ringar med ädelstenar och en safir – ska användas till att utöka den prebenda som framlidne domprosten Holmstan inrättat vid Linköpings kyrka, eftersom biskopen erkänner att han mottagit dessa efter dennes död.

Av sina böcker ger han ett passionarium, en bok av Britto och några predikningar till biskop A. i Strängnäs, samt sitt lilla breviarium till Lars Albertsson, som studerar i Paris. Han meddelar också att han på grund av begravningskostnader och utgifter för sitt följe tvingats sälja ett gyllene armband samt några små guld- och silverstycken som nämns i testamentet, men bekräftar i övrigt allt som står i testamentet från Marseille – utom de sextio pund han givit sina tre pojkar, magister Oddo, Bertrandus och Lundvidus, vilka han av penningbrist tvingats ta tillbaka.

Slutligen ger han de bärbara dekretaler som tillhört domprosten Holmstan till prästen Olof i Gärdslösa, tre guldringar till Adaledis döttrar i Söderköping och en till fru Valborg. Hans kläder ska av prästerna och tjänarna delas ut till hans själs frälsning. Tjänaren Lundvidus får ett pansar med huva samt ett schackbräde som skänkts biskopen i Akkon. De sju guldstycken som ska läggas på hans bår ska efter begravningen tillfalla franciskanerna, hos vilka han valt sin gravplats. Brevet beseglas av biskopen själv och av föreståndaren för trinitarierbröderna, hos vilka han bott och som jämte sina bröder närvarat vid förordnandet.

Bakgrund

Biskop Henrik av Linköping hade avlagt korstågslöfte och rest till det Heliga landet, där Akkon var korsfararnas sista stora fäste – staden föll till mamlukerna bara åtta år senare, 1291. Brevet är i praktiken ett tillägg till det testamente han upprättat i Marseille tidigare samma år, och Henrik avled kort därefter i Akkon. Dokumentet ger en sällsynt inblick i en svensk stormanskyrkas internationella kontakter under 1200-talet: dyrbara tyger, liturgiska föremål, universitetsstudier i Paris och begravning hos franciskanerna vittnar om hur väl den svenska kyrkan var inlemmad i den europeiska kristenheten.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter