Viterbo • 1279-09-22

Påven beordrar att rymda prinsessan Jutta ska bannlysas offentligt

Priorinnan och konventet i S:ta Agnetas kloster i Roskilde har vänt sig till påven med en klagoskrift: Jutta, dotter till den danske kungen Erik, avlade en gång högtidliga klosterlöften som syster i klostret och bar länge ordensdräkten, men lämnade sedan klostret utan sina överordnades tillåtelse, kastade av sig dräkten och lever nu ute i världen. Där har hon dessutom med våld tagit i besittning jordar, egendomar och andra tillgångar som tillhör klostret – till fara för sin egen själ, till skada för klostret och till förargelse för många. Trots upprepade kärleksfulla förmaningar att återvända och lämna tillbaka vad hon tagit har hon envist vägrat.

Påven Gregorius X gav därför biskoparna i Skara och Linköping i uppdrag att, om saken visade sig stämma, med kyrkliga straffmedel tvinga Jutta att återvända till klostret och lyda priorinnan. Biskoparna överlät uppdraget helt på priorn och broder Peder Gudbrandsen i dominikanklostret i Roskilde, som efter vederbörlig förmaning – och sedan Jutta utan att anföra något rimligt skäl trotsigt vägrat lyda – uttalade bannlysningsdom över henne. Denna dom har hon föraktfullt och med förhärdat sinne uthärdat i flera år.

På klostrets begäran befaller påven nu ärkebiskopen i Lund att med apostolisk myndighet se till att domen efterlevs obrottsligen tills full upprättelse har givits, utan möjlighet till överklagande. Om Jutta framhärdar i sitt trots en månad efter att domen konstaterats vara rätt fälld, ska ärkebiskopen varje sön- och helgdag, under klockringning och med tända ljus, offentligt förklara henne bannlyst – och låta kungöra detta även på andra lämpliga platser – samt se till att hon strängt undviks av alla, till dess hon gjort tillbörlig bot.

Bakgrund

Jutta var dotter till den danske kungen Erik Plogpenning, som mördades 1250, och sattes tillsammans med sin syster Agnes i det av dem grundade S:ta Agnetas kloster i Roskilde. På 1270-talet lämnade hon klosterlivet och gjorde anspråk på sitt fädernearv, vilket ledde till en långvarig konflikt med klostret och kyrkan. Enligt senare tradition ska hon under sin tid i Sverige ha haft en kärleksförbindelse med kung Magnus Ladulås, vilket gjorde skandalen än mer omtalad. Bannlysning var medeltidens strängaste kyrkliga straff och innebar uteslutning ur den kristna gemenskapen – att den här kungörs med klockringning och tända ljus var den mest högtidliga och offentliga formen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter