Tidningssida ur Svenskt Diplomatarium, 1278-08-20
Svenskt Diplomatarium • 1278-08-20

Brynolf Algotsson vald till ny biskop i Skara

Domprosten B. och kapitlet i Skara skriver till ärkebiskop Jakob i Uppsala. Eftersom kyrkans lagar föreskriver att en domkyrka inte får stå utan biskop längre än tre månader – för att inte den glupande vargen ska anfalla Herrens hjord i brist på herde eller kyrkan lida skada i sina tillgångar – samlades domprosten och kanikerna efter att biskop Erik avlidit på den helige Jakobs dag (25 juli 1278) och begravts enligt kyrkans sed. Man fastställde fredagen efter Laurentius åttondedag (19 augusti) som slutdatum för valet. Efter att alla behöriga kallats och närvarat, och efter många överläggningar, namnförslag och undersökningar, enades alla om att välja biskop genom fullmäktige. Man gav domprosten B., Peter Lagmansson och Nils Algotsson fullmakt att välja en av kanikerna Brynolf, Bengt Tuvesson, Toste eller magister Nils till ny biskop.

Efter att ha inhämtat de enskilda kanikernas råd och noga överlagt enades fullmäktige enhälligt om herr Brynolf, kanik i Skara och dekan i Linköping – en man av mogen ålder, över trettio år, med tillräcklig lärdom, född i lagligt äktenskap, vigd till diakon och av många lovordad för sitt liv och sina seder. Enligt bifogat intyg förrättade Peter Lagmansson valet den 20 augusti 1278, lördagen efter Marie himmelsfärd, å egna och sina medfullmäktiges vägnar och med den Helige Andes nåd åkallad. Kapitlet mottog och godkände valet enhälligt under sedvanligt sjungande av Te Deum. Utfärdarna ber därför ärkebiskopen att värdigas bekräfta valet och genom handpåläggning viga den valde, så att han kan förestå stiftet som en lämplig herde. Brevet är undertecknat och beseglat av kapitlet samt av domprosten B., Matteus, Signiatus, Toste, Bengt, Torir, Nils, Lars, Peter Algotsson och Nils Algotsson.

Bakgrund

Brynolf Algotsson (ca 1240–1317) blev en av Sveriges mest namnkunniga medeltida biskopar och styrde Skara stift i nästan fyra decennier. Han tillhörde den mäktiga Algotssönernas ätt i Västergötland och hade studerat i Paris innan han blev kanik i Skara och dekan i Linköping. Valet skedde enligt kanonisk rätt genom så kallat kompromissförfarande, där kapitlet överlät valet åt några utsedda fullmäktige – ett vanligt sätt att undvika splittrade val. Brynolf kom senare att vördas som helgonlik gestalt, och en process för hans helgonförklaring inleddes på 1400-talet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter