Avsatte kung Valdemar lovar bort Gotland till Brandenburg

Vi, Valdemar, med Guds nåde svearnas kung, vår hustru drottning Sofia och våra arvingar tillkännager för alla kristna att vi ger hela landet Gotland till de ädla furstarna Johan, Otto och Konrad, markgrevar av Brandenburg, och deras arvingar, som rättmätigt arv och evig egendom. Detta gäller på villkoret att markgrevarna, själva eller genom andra, lyckas förvärva åt oss hälften av godsen i Sveriges rike. Utöver Gotland lovar vi dem då 4000 mark silver, att betalas med 1000 mark om året under fyra år tills hela summan är erlagd.

Om Gotland inte skulle falla på vår lott, lovar vi i stället att ge markgrevarna ett annat lika gott landområde, varhelst de vill ta emot det. Skulle markgrevarna däremot inte lyckas utverka det ovannämnda åt oss, ger vi dem och deras arvingar ändå en tredjedel av allt de kan förvärva åt oss utöver vår arvedel, att äga för evigt. Och om vi någonsin mer fullständigt kan tillträda Sveriges rike, lägger vi till dessa gods även landskapet Gotland som deras rätta arv och sanna egendom för all framtid.

Allt detta har vi med kroppslig ed lovat markgrevarna av Brandenburg att evigt och obrottsligt hålla. För att ingen tvekan om denna gåva skall kunna uppstå i framtiden ger vi detta brev, bekräftat med våra sigill, till vittnesbörd och säkerhet. Givet i Köpenhamn i Herrens år 1277, på dagen för den saliga Marias födelse.

Nos Woldemarus Dei gratia rex Sweorum & Sophia uxor nostra inelita nec non heredes nostri recognoscimus uniuersis Christi fidelibus in perpetuum, quod inclitis principibus Dominis Iohanni Ottoni & Conrado Marchionibus Brandenburg. magniuicis & eorum heredibus terram Gotlandie integram damus & dedimus ad hereditatem justam & ad proprietatem rectam perpetualiter possidendam, sub ea tamen forma, Si Marchiones predicti per se vel per alios vel cum aliis nobis medietatem bonorum in regno Swecie jacentium placitando seu quocunque modo alio poterunt obtinere. Insuper ad istam Gotlandiam quatuor millia marcarum argenti fide data promisimus eisdem Marchionibus in annis quatuor persoluisse. Sed quolibet anno semper promisimus soluere mille marcas tam diu donec sint ipsis Marchionibus quatuor marcarum millia persoluta. Verum si terra Gotlandie in partem nostram non ceciderit, ex tunc dictis Marchionibus dare promisimus & dedisse aliam terram tam bonam sicut Gotlandia, ubicunque illam Marchiones predicti decreuerint acceptare. Sed si predicti Marchiones placitando non possent nobis obtinere superius nominata, quecumque tamen ipsi Marchiones per se vel cum aliis placitando vel quocunque modo alio nobis ultra nostram hereditatem poterunt obtinere, de hiis omnibus ipsis Marchionibus & eorum heredibus damus & dedimus partem tertiam proprietatis & hereditatis titulo perhenniter possidendam. Preterea si regnum Swecie unquam magis integraliter ingressi fuerimus quocunque casu hoc acciderit . . . . .ad illa bona superius nominata que dedimus & damus Marchionibus Brandenburg. antedictis nunc de nouo addimus & addidimus ipsis & eorum heredibus terram utique Gotlandie ad justam hereditatem & veram proprietatem perpetualiter possidendam. Nos quoque Woldemarus Dei gratia rex Sweorum & Domina Sophia uxor nostra inclita nec non heredes nostri omnia infra conscripta Marchionibus Brandenburgensibus antedictis fide prestita corporali promisimus perhenniter & inuiolabiliter obseruare. Ne autem alicui super ista donatione ambiguitatis materia possit in posterum prouenire, ideo presentem damus litteram sigillorum nostrorum apicibus communitam in testimonium euidens & munimen. Datum anno domini in Copenhauen millesimo CC°.LXXVII°. in die natiuitatis B. Marie.