Påven Innocentius IV skriver till ärkebiskopar, biskopar, abbotar, priorer, dekaner, ärkedjäknar och andra kyrkliga prelater med en rad befallningar till förmån för bröderna i Tyska orden (hospitalet Sankta Maria av tyskarna). Prelaterna ska låta ordensbröderna komma till deras kyrkor en gång om året för att samla in allmosor, och de får varken bannlysa bröderna eller lägga deras kyrkor under interdikt. De ska hindra sina församlingsbor från att på något sätt ofreda bröderna, låta fria personer obehindrat söka vård hos dem, inte kräva betalning för att begrava dem och inte avkräva dem tionde. Vidare ska de inviga och välsigna de kapell och kyrkogårdar som orden anlägger.
Påven befaller också att bröder som lagt av sin ordensdräkt, gjort uppror mot sina priorer eller mot deras vilja behållit förvaltningsuppdrag eller andra tjänster, ska tvingas återvända till orden och upphöra med sina förseelser. Den som på något sätt hjälper bröderna efterskänks en sjundedel av sin ålagda botgöring. Brevet innehåller även bestämmelser om brödernas begravning i händelse av bannlysnings- eller interdiktsdomar samt om deras möjlighet att fira gudstjänst i andras kyrkor.